23 steg tillbaka på skolkommunernas "bästa-lista"

23 steg bakåt är naturligtvis inget som är till glädje för någon.
- Vad Gotlands kommun nu behöver jobba med är att få lärarna friskare igen och att öka resurserna till skola och förskola, för här har andra kommuner sprungit om Gotland, säger Lärarförbundets ordförande på Gotland Inger Seffers.

Statistik
När bästa skolkommun utses av Lärarförbundet baseras det hela på statistik från skolverket och statistik som är gemensam för arbetsgivare och arbetstagare. Bara i ett fall av de tolv kriterierna kommer siffrorna från Lärarförbundets egna undersökningar.
- Kommunen behöver också rannsaka sin roll som avtalspart, anser Inger Seffers.
Hon säger att raset i det fallet är så stort att man kan tro att stegpinnarna rent av brutits av.
Lärarförbundets ordförande menar att kommunen som arbetsgivare sänkt nivån i en del fall. Så länge det var lagstadgat att man skulle ha skolutvecklingsavtal gick det bra, men när det inte var obligatoriskt längre dog intresset från kommunens sida. Det finns också en besvikelse bland lärarna över att projektet "Attraktiv skola" inte fick någon fortsättning. Det finns positiva saker att framhålla i siffermaterialet också. Det mest positiva är att kommunen hamnar på plats 16 då det gäller att producera gymnasieelever med högskolebehörighet.
Inte så lite ologiskt är det sedan att de folkbokförda i Gotlands kommun ligger bland de allra sämsta, plats 234, då det gäller att söka vidare till högskola. Utifrån siffermaterialet kan frågan formuleras hur klart som helst: Varför söker så få gotländska ungdomar vidare till högskola?
- Det här är ett förhållande som vi bland lärarna inte diskuterat så ingående, men det borde tas upp och belysas i en bredare diskussion, anser Inger Seffers.