Ett stadigt tomteskägg med luva som täcker de förargliga gummibanden är tomtens bästa råd för amatören som vill bli ett proffs.
Den öppna spisen sprakar hemtrevligt hemma hos tomten. Jonathan Cedergren är 26 år, ingen ålder på en tomte, och berättar att han själv älskade när tomten kom med paketen på julafton när han var barn.
– Ett år kom jag på att det var farfar Bosse, jag kände igen hans bil utanför, säger han och skrattar bakom det vita helskägget.
När farfar hade gått bort frågade vännerna för drygt tio år sedan om inte Jonathan kunde ta över. Det gjorde han gärna.
– Det var ganska roligt. Man fick bjuda på sig själv, och se barnens glädje på julafton.
De första åren var tomtandet något han gjorde gratis, för familjer kan kände. Efterfrågan på hans tjänster ökade, inte minst sedan han berättat på Facebook att han fanns.
– Jag fick jättestor respons och fick säga nej till en del. Då tog jag 100 kronor för bensinen, och kanske var jag för billig.
Från en dryg handfull besök på julafton ökade de något i fjol, trots en viss justering på priset. För även tomten drabbas av inflation och ökade kostnader.
– I år tar jag 500 i Visby och 700 utanför Visby, säger han och berättar att timmarna mellan 12 och 16 nu är bokade men att han ändå inte hinner med så många besök.
Att knacka på dörren hos en okänd familj, sänka rösten till basläge, och säga ”ho ho ho” innebär ett ansvar.
– En del barn blir jätterädda och springer och gömmer sig bakom föräldrarna, säger Jonathan Cedergren och menar att det därför alltid är på barnens villkor ett besök ska ske.
Ofta slutar det med att de vill bli fotograferade med tomten, få en kram, eller vill bjuda honom på något.
– Förra året blev jag faktiskt bjuden på glögg, men det var svårt med skägget. Då fick jag låna ett sugrör.
Tomten firar själv julen med släkt och vänner, först efter ett antal besök hos familjer med barn.
För att inte avslöja sig parkeras den julröda bilen en bit bort.
– Jag brukar få några tutningar på mig, säger han om andras glada reaktioner när han kommer körande i full mundering.
Säcken med klappar har han fått instruktioner om var den står i förväg. Sedan närmar han sig huset till fots, medveten om att barnen sannolikt spanar ut genom ett fönster efter honom.
Tomten kommer i förväg överens om var säcken ska hämtas, för att sedan banka på dörren och säga ho ho ho.
En praktfull tomtedräkt, ett stort skägg som döljer ansiktet, och en lagom tomteaktig basröst räcker gott för den som också vill tomta, liksom ett bra kroppsspråk.
– Man kan gärna ha öppna armar, se glad ut och busa lite med barnen. Men man måste alltid känna av och låta dem styra, säger han.
Det händer att en och annan mamma också vill ha en kram.
– Det går jättebra, säger han och erkänner att han tycker att det är lika kul att fira julen nu som när han var barn.