29 000 gotlänningar soffliggare på söndag?

Söndagen den 13 juni deltar Sverige för tredje gången i val till Europaparlamentet. Det första valet efter det svenska EU-inträdet den 1 januari 1995 hölls redan i september samma år. Den gången genomfördes val i de länder som samtidigt som Sverige då blev nya EU-medlemmar Finland och Österrike.
Det därpå följande valet till EU-parlamentet hölls i juni 1999, samtidigt som i de övriga då 15 EU-länderna.
Årets val blir det mest omfattande som hållits till EU-parlamentet. Efter utvidgningen berör EU-valet 450 miljoner invånare i 25 länder.
Alla de 25 EU-länderna kommer nu att utse ledamöter till det utökade parlamentet. Valet börjar redan i dag, då Nederländerna och Storbritannien röstar. I morgon röstar Irland och Tjeckien. Lettland, Malta och Tjeckien har alla två valdagar och inleder valet på lördag. Sverige och övriga länder röstar på söndag.
<span class=MR>44 783 röstberättigade på ön</span>
I Sverige får 6,7 miljoner möjlighet att rösta. På Gotland är 44783 personer röstberättigade, 727 fler än vid valet 1999.
Vid EU-valen 1995 och 1999 hade Sverige 22 mandat i EU-parlamentet. Med de nya länderna i unionen minskar Sveriges antal till 19, av de totalt 732 platserna i EU-parlamentet.
Sverige är bland de länder som haft lägst valdeltagande i de tidigare EU-valen. 38,8 procent av de röstberättigade deltog 1999, att jämföra med senaste riksdagsvalet 2002 då 80,1 procent röstade.
1999 var det bara Finland (31,4), Nederländerna (30,0) och Storbritannien (24,0) som hade sämre siffror än Sverige. För hela EU låg snittet på 49 procent.
Det svenska valdeltagandet ser inte ut att bli bättre i år. Sifo bedömer att 37 procent kommer att delta i valet. Förra veckan publicerade EOS Gallup en undersökning för hela Europa. För Sverige räknar EOS att valdeltagandet blir 32 procent. Sämre blir det enligt undersökningen bara i Slovakien (26 procent) och Tjeckien (23 procent).
<span class=MR>Gotland i botten</span>
I Sverige är Gotland bland de län där intresset för EU-valet varit lägst. Vid första valet 1995 var valdeltagandet 35,5 procent, lägst i landet. Det sjönk 1999 till 34,6 procent, men det minskade mer på andra håll och i Gävleborg, Kalmar och Västernorrlands län blev valdeltagandet lägre än på Gotland.
Även vid det senaste riksdagsvalet låg valdeltagandet på Gotland (77,6 procent) under riksgenomsnittet (80,1 procent).
Det låga gotländska intresset för val oroar öns politiker, som förra året tillsatte en grupp med uppgift att öka gotlänningarnas intresse för demokratifrågor. Medborgarförslag i kommunfullmäktige är en del av det som föreslagits.
Högst valdeltagande i senaste EU-valet hade Belgien (91,0), Luxemburg (87,3) och Grekland (70,8). En förklaring till det höga deltagandet är att länderna har valplikt. Egentligen hade Italien det högsta, "äkta", valdeltagandet med sina 70,8 procent, följt av Spanien med 63,0. Av resterande sex medlemsländer var det bara två, Danmark och Irland, som med nöd kom över 50 procent.