400 almar är drabbade hittills

Almsjukan har länge varit en plåga på fastlandet, där stora mängder träd har dött eller avverkats på grund av den svampsjukdom som täpper till kärlen i träden så att de torkar in. Svampen sprids med almsplintborren, som är vanlig på Gotland. Här växer framför allt mycket lundalm, men även skogsalm.
- Det är ganska svårinventerat här eftersom det finns alm överallt och våra resurser är begränsade. Vi är beroende av att markägare hör av sig till oss om deras träd ser lite vissna ut, menar Inga-Lena Östbrant som de senaste åren kartlagt almsjukans utbredning.

Fällas före första april
Sedan de första sjuka träden hittades i Vallstena för två år sedan har fler hittats i Bäl, Källunge, Slite, Ekeby, Endre, Mästerby, Hörsne, och nu senast i Fole, Roma, Dalhem, Klinte och Fröjel. Även i Träkumla har ett angripet träd analyserats, men där tycks symptomen ha orsakats av någon annan sorts svamp. I Hejdeby, Hogrän och Vall har dessutom träd med angrepp av almsplintborre påträffats.
Tidigare har 130 träd avverkats och destruerats. De ytterligare 270 almar som sjukdomsförklarats i år ska vara borta före den första april nästa år. Länsstyrelsen väntar också svar från Jordbruksverket på begäran om att få rätt att vidta åtgärder utan att först höra fastighetsägaren. Det kan handla om att ta prover från krassliga träd, fälla angripna individer och begränsa transporter av virke.
- Helst vill vi förstås ha en överenskommelse med fastighetsägaren och oftast är det inga problem. Men det finns exempel på att ägaren inte gått med på våra åtgärder. Och ibland är ägarförhållandena komplicerade, enligt Inga-Lena Östbrant.

Sprider sig
Förutom att fler sjuka träd hittas, så har man konstaterat att sjukdomen trots åtgärderna sprider sig. Länsstyrelsen har för de närmaste två åren fått extra resurser från naturvårdsverket, och för tillfället har Inga-Lena Östbrant förstärkning i fält av Anna-Lena Smedberg. En förhoppning nu är att sjukan inte ska sprida sig ännu längre söderut till socknar som Sproge, Silte och Hablingbo där det växer mycket alm.

Hotad mångfald
Inventeringen och åtgärderna fortsätter nästa år. Våren 2009 ska slutrapporten till naturvårdsverket vara klar. Men projektgruppen utvärderar kontinuerligt arbetet och har nu att analysera läget och ta ställning till hur man ska gå vidare. De samarbetar med kommunen, stiftet, vägverket med flera aktörer, som också håller almbeståndet under uppsikt. Men Inga-Lena Östbrant efterlyser större engagemang från allmänheten om det ska vara möjligt att utrota almsjukan, vilket rapporter från Nya Zeeland visat att man lyckats med där.
- Det är oroväckande med askskottsjukan som också drabbat ön. Många hotade arter är knutna till gammal ask och alm, så färre träd hotar den biologiska mångfalden, säger Inga-Lena Östbrant.