Så här ska Heidelberg Materials nya anläggning för uppfångning av koldioxid se ut. Den ska börja byggas intill fabrikerna i Slite 2026.
Region Gotlands ambition är att gå före i klimatomställningen och vara klimatneutralt till 2040. För att det ska bli verklighet krävs ny infrastruktur i form av ett utbyggt och uppgraderat elnät, nya fossilfria färjor och en cementindustri som fångar upp sina utsläpp. Ovanpå det planeras flera stora vindkraftparker till havs som skulle kunna ge hundratals jobb till ön – om de blir verklighet.
Mycket av det här står i startgroparna och innebär redan nu nya arbetstillfällen. Men ännu mer ska det bli. Ett exempel är Heidelberg Materials som planerar att nå nettonollutsläpp 2030 med hjälp av en ny anläggning som ska fånga upp koldioxid (CCS-anläggning).
– Under byggfasen från 2026 uppskattar vi det till ungefär 300–400 nya arbetstillfällen. När CCS-anläggningen är igång 2030 tror vi att vi har att göra med ett 100-tal arbetstillfällen, berättar Jenny Wallin Sander, HR-chef på Heidelberg Materials Cement Sverige.
Även Geab har påbörjat sin resa med att förnya och kapacitetshöja öns centrala elnät.
– Det är en fantastiskt spännande tid. De kommande två-tre åren kommer vi behöva anställa 15–20 nya medarbetare. Tekniker, som jobbar ute i elnätet, ingenjörer av lite olika inriktningar och projektörer, de som i detalj designar och utformar elnätet, säger Kalle Blomberg, vd för Gotlands elnät AB.
Bella Lindgren de Flon och Natalie Gardelin har båda fått möjlighet att testa vingarna som praktikanter via Tekniksprånget på Geab direkt efter examen från tekniklinjen på Teknik college i Visby.
Två som Kalle Blomberg hoppas på är 19-åringarna Bella Lindgren de Flon och Natalie Gardelin. De har båda nyligen tagit studenten från teknikprogrammet på Wisbygymnasiet med tillvalet Teknikcollege och sedan fått praktik hos Geab genom Tekniksprånget.
– Att elen ska kunna bli så fossilfri som möjligt är fascinerande och något jag kan se mig själv jobba med i framtiden, säger Natalie Gardelin.
Hon har fått arbeta med Geabs mätarbytesprojekt och siktar härnäst på att plugga vidare till elektroingenjör.
Det valet är nog inte så dumt, för trots att företagens tillgång till både civil- och högskoleingenjörer väntas öka kraftigt de kommande åren så väntas efterfrågan öka minst lika mycket, enligt en nyligen publicerad rapport av fackförbundet Saco. Därmed kommer det även framöver vara låg konkurrens om jobben för nyexaminerade ingenjörer.
Jenny Wallin Sander, HR-chef på Heidelberg Materials.
Att utbilda sig till ingenjör är också det första Jenny Wallin Sander på Heidelberg Materials tipsar om, särskilt Uppsala universitets treåriga utbildning till högskoleingenjör i hållbar utveckling i industriell teknik som erbjuds på Campus Gotland.
Men det är inte bara högutbildade ingenjörer som kommer krävas. Svetsare och elektriker är två klassiska yrken som dyker upp i diskussionerna med arbetsgivare på ön och som har goda förutsättningar till jobb i framtiden.
– Teknikprogrammet och el- och energiprogrammet på Teknikcollege vill jag slå ett extra slag för. Man får både en bred och bra grund att stå på för fortsatta studier och kan få jobb direkt, säger Jenny Wallin Sander.
Det är Bella Lindgren de Flon ett exempel på. Efter att ha fått in foten hos Geab har hon nu fått anställning och jobbar med dokumentation och kartläggning av gatubelysning. Men hon är intresserad av en ny position.
Bella Lindgren de Flon hoppas på en tjänst som linjetekniker på Geab. I så fall skulle hon vara med och bygga ut elnätet på ön, som ska växa kraftigt de kommande decennierna.
– Geab ska kanske göra en satsning på att få in fler nya tekniker, så jag har börjat fundera lite på det. Då finns det fyra delar man kan jobba inom – nybygge, mätarbyte, station och linje, berättar hon och säger att det vore coolt att i framtiden kunna peka på elledningar på ön och säga: "Den där har jag satt upp".
För dem som är lite äldre och vill byta karriär är ett tips att se vad yrkeshögskolorna erbjuder, eftersom utbildningarna där alltid matchas med de faktiska behoven på arbetsmarknaden. Till exempel har två nya nyligen startats på Gotland: installationsingenjör för solel och vindkrafttekniker.
En viktig bransch på Gotland har alltid varit lantbruket. Även där kommer nya kompetenser vara viktiga för att minimera utsläpp och maximera klimatnyttan, menar Susanne Welin-Berger på Grönt centrum Gotland. Men även för att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat. Hon tipsar om att komplettera en klassisk naturbruksutbildning med någon av SLU:s vidareutbildningar.
Susanne Welin-Berger, Gotland grönt centrum, ser lantbruket som en viktig del av klimatomställningen.
– Det är bra att ha någon slags kombo, till exempel blir det mer och mer teknik inom lantbruket. Här på Gotland är det också viktigt med mycket kunskap om hydrologi, eftersom vi är mest utsatta i Sverige när det kommer till vattenbrist och det är något som också kommer med klimatförändringarna, säger hon.