500 bostäder på A7
Byggnadsnämndens ordför-ande, Bo Björkman (s), tillkännagav i går ett löfte om att kommunen nu måste se till att det byggs billiga hyresrätter för ungdomar och andra som inte har råd att köpa dyra bostadsrätter.
A7-fältet, där nu kommunens återvinningsgård ligger, har länge varit föremål för ännu ett nytt bostadsområde, nyligen byggdes 120 studentlägenheter klara vid korsningen Allégatan och Follingboväg.
Sju delområden
Nu finns en idéskiss som visar hur resten av fältet skulle kunna användas.
Ett konsultföretag har tagit fram idéskissen som byggnadsnämnden i går ställde sig bakom.
Fältet har delats in i sju delområden för olika sorters boende. Söder om Stora Törnekvior föreslås cirka 90 kedjehus/radhus, ett område föreslås bebyggas med tre-fyravåningshus i varierande storlek, 150-160 stycken.
Den mest igenvuxna delen av fältet föreslås bebyggas successivt med tvåvåningshus med 80-90 lägenheter.
Villakvarter
Några villakvarter med cirka 40 tomter får också plats, liksom cirka 140 lägenheter i tvåvåningshus i området mot värmekraftverket.
Krokska dungen omgärdas av en skyddszon på 50 meter där ingen bebyggelse blir tillåten, bullerstörningar från Allégatan ger en zon på 30 meter och i öster finns en skyddszon på 300 meter från värmekraftverket.
Förslaget innehåller både bevarande av befintliga grönområden och tillskapande av nya, dessutom föreslås ett motionsspår på cirka tre kilometer.
"Kommunens ansvar"
Byggnadsnämnden beslutade i går att godkänna idéskissen som därmed kommer att ligga till grund för kommande detaljplaneläggning.
Byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman markerade efter nämndens sammanträde i går, kommunens ansvar att se till att det även byggs billiga hyresrätter.
Behovet är stort främst hos ungdomar, men det behövs även billiga övernattningslägenheter för veckopendlare och andra.
- Och alla studenter vill inte bo i korridor. Många av dagens studenter är vuxna, konstaterade Bo Björkman.
"Maskineriet igång"
Men är detta inte ett lite sent uppvaknande? Denna problematik har varit känd ganska länge.
- Ja, förvisso, men först gällde det att få fart på bostadsbyggandet i vid bemärkelse. Nu har vi hela maskineriet i gång och kan utnyttja det för att styra in produktionen på kloka hyresrätter. Framför allt måste vi använda oss av kommunens egna bostadsbolag, Gotlandshem. Kommunen besitter ju planmonopolet och när vi nu har nya områden som ska planeras kan vi bestämma att det ska vara integrerade områden där även ungdomar finns med. Jag måste se till att vi tar tag i det här nu, våra ungdomar måste ha möjlighet till ett klokt första boende när de vill flytta hemifrån. Dessutom finns det många lärare på högskolan och även andra anställda på Gotland som veckopendlar och har svårt att få tag i övernattningslägenheter.
Emot segregerat boende
En av dem som vet är stadsarkitekten Carin Johanson som pendlar mellan Gotland och Skåne.
Hon är också personligen emot segregerade boende som de nu för tiden så populära "55+-boenden".
Så jobbar vi med nyheter