De allra flesta gotlänningar halkar, sladdar och huttrar sig genom tillvaron just nu, men i Lärbro är det upp och nervända världen. I växthusen planterar man tomater och förbereder vårbruket, de första tomaterna väntas till 15 april.
- Mot slutet av månaden kommer humlorna, det är i vecka 7, vi får ett bo levererat. Då ställer vi ut det för att pollinera tomatplantorna, säger Berndt Röcklinger.
Egen vindkraft
Rad efter rad fylls på med tomatplantor som är 60-70 centimeter höga. När de nått full längd ska de vara elva meter långa. Då vill det till att hålla rätt temperatur och i växthusen har odlarna skapat en egen klimatzon. På natten går termometern ner mot 16 grader, på dagarna ska det vara omkring 22, alltså som ett normalt dygn i juli. Men elräkningen är inget man oroar sig för.
- Vi gör av med ungefär 380 000 kilowattimmar i månaden, men vi producerar egen vindkraft. Den ger omkring 6 000 000 kilowattimmar, så vi kan sälja överskottet. Den mesta av värmen kommer dessutom från en halmeldad panna.
Utlandskonkurrens
Rysskyla, norskt kaosväder och sprutande snökanoner är inget som hejdar grönsaksodlaren i Lärbro. Vill det sig illa spricker en och annan glasruta under snöns tyngd, men då ska det komma riktigt mycket på en och samma gång.
Här är det i stället grönsakspriset och konkurrens från tvivelaktiga odlare utomlands som hotar. I Spanien, Italien och Bulgarien används illegala invandrare som billig arbetskraft i växthusen.
- När de fått medborgarskap är de inte längre intressanta. Då skaffar man nya illegala invandrare som man kan utnyttja till låga löner. Samtidigt är medelpriset på tomater lägre än 1992.
Hos Röcklingers har man säsongsarbetare från Litauern, men de får samma lön som övrig personal.
Växthuseffekt
Hos kollegorna Slite Växthus AB råder också vårkänslor och omvänt klimat. I veckan ska man påbörja arbetet med att sätta årets första gurkor.
På östkustens odling ligger Cementa bakom effekten i växthusen, spillvärme från fabriken levereras som fjärrvärme via Geabs nät.