53 med behov av hjälp kom inte fram
När trygghetslarmet flyttade från Visby till Skåne för två år sedan var många oroliga för hur det skulle gå. Språkförbistringar var det som oroade mest.
Nu har facit kommit. Och det är bara 30 personer som tycker att skånskan ibland varit jobbig att förstå.
6 861 ö-samtal
Ia Lönngren och Jesper Andersson på social- och omsorgskontoret har genomfört en enkät bland samtliga personer som har trygghetslarm på Gotland.
Ett frågeformulär skickades i april i år ut till 1231 personer. 753 personer, eller drygt 60 procent,svarade.
Av dessa är det bara drygt hälften som använder sitt larm och de flesta då bara någon enstaka gång. Endast fyra procent uppger att de använder larmet minst en gång per vecka.
Under september månad tog trygghetsjouren i Malmö emot 6?861 samtal från Gotland. Men det var bara ungefär en tredjedel av samtalen som krävde en åtgärd av något slag. De allra flesta samtal var helt enkelt misstag, man hade helt enkelt råkat komma åt larmknappen.
Enligt avtalet mellan Gotlands kommun och Trygghetslarm AB ska varje samtal besvaras inom högst en minut. Men enligt enkäten har bara 58 procent upplevt att de fick svar inom utsatt tid. 42 procent menar att de fick vänta längre.
Den som verkligen behöver hjälp ska sedan inte behöva vänta på den mer än högst 45 minuter från det att man kommit fram till centralen i Malmö. Och det verkar fungera ganska bra. Hälften uppger att de får hjälp inom fem till 20 minuter. Bara ett fåtal (mindre än 10 procent) uppger att de brukar få vänta 45 minuter eller mer.
53 kom inte fram
De allra flesta är också väldigt nöjda med bemötandet. Både från trygghetsjouren och från hemtjänstpersonalen som sedan kommer hel och hjälper dem. 94 procent är nöjda med jouren och 96 procent med hemtjänsten.
Ett problem är dock att 53 personer uppgett att de ibland inte kommit fram till trygghetscentralen när de tryckt på larmet. Så får det inte vara. Larmet måste fungera, menar man på social- och omsorgsförvaltningen..
??Det här är en sak vi kommer att jobba vidare med. Vi måste få en bättre bild av vad som hänt och försäkra oss om att det fungerar i fortsättningen, säger Ia Lönngren.
Också var det det där med skånskan. Trots att så mycket som 94 procent sade sig vara nöjda med bemötandet från personalen på trygghetsjopuren i Malmö har cirka 30 personer i kommentarer skrivit att de ibland haft svårt att förstå skånskan och att personalen ibland talat för fort i telefonen.
Så jobbar vi med nyheter