Skolverket har redovisat slutbetygen för de som slutade årskurs 9 i juni. Skillnaden i betyg mellan pojkar och flickor finns kvar, trots att Region Gotland i flera år arbetat med att jämna ut den. I år var det bara vid Innovitaskolan och Guteskolan som pojkarna hade högre meritvärde än flickorna. Det genomsnittliga meritvärdet för alla öns skolor blev 238,5 för flickorna och 214,6 för pojkarna. Högst genomsnittliga meritpoäng hade flickorna vid Solklintsskolan, 262,5.
Trots skillnaden mellan könen blev nästan lika hög andel av pojkarna behöriga till gymnasiet.
Det skiljer även mellan skolornas huvudmän. Andelen som blev behöriga till gymnasiet var högre i skolorna med enskild huvudman (Innovitaskolan, Orionskolan och Guteskolan) än den var vid de kommunala skolorna (Fårösund, Högbyskolan, Klinte, Roma, Solberga, Solklintsskolan och Södervärn). Vid de enskilda skolorna nådde nära hundra procent av eleverna behörighet, medan 86,8 procent blev behöriga vid de kommunala skolorna.
Region Gotland har ökat satsningen för att utjämna skillnaderna mellan de kommunala skolorna. Vid sammanträdet i september beslutade barn- och utbildningsnämnden att fördela 70 miljoner kronor i socioekonomiskt stöd till utsatta skolor.
Skillnaderna har minskat. Läsåret 2017/18 var spridningen för andelen behöriga från 55 till 95 procent. I år är spridningen från 67 till nära 100 procent.
Jörgen Norström, grundskolechef, berättar om en rad olika insatser som gjorts för att öka behörigheten. Bland annat har man arbetat med olika projekt för att stärka elevhälsan, att göra skolan mer tillgänglig för eleverna, att förbättra den psykosociala miljön, stärka jämlikheten i klassrummen och få upp närvaron.
– Flera skolor har arbetat mycket mot "anti-plugg-kulturen" för att få upp närvaron och göra skolan mer tillgänglig. På vissa skolor har man fokuserat på att möta individen utifrån ett specifikt behov och man har använt något som kallas elevcoacher för att få fler elever att komma till skolan, säger Jörgen Norström.
Sammanlagt nådde 88,3 procent av öns nior behörighet. Det är något bättre än föregående läsår, då distansundervisning påverkade grundskolan på Gotland periodvis. Årets resultat är även högre än riksgenomsnittet på 85 procent.
– Nöjda kan vi inte vara. Jag är glad att vi ligger över rikssnittet för det påvisar att insatser vi gjort har haft effekt, men nöjda är vi inte om vi inte har 100 procent, säger Jörgen Norström.
Allra bäst lyckades eleverna vid Innovitaskolan. Där uppnådde samtliga pojkar kunskapskraven i alla ämnen. Av flickorna klarade 88,5 procent kraven i alla ämnen, och samtliga som gick ut nian blev behöriga till gymnasiet. Det kan jämföras med Klinteskolan, där en tredjedel av eleverna inte uppnådde behörighet.
Att skolor med enskild huvudman, friskolor, har högre andel med behöriga elever har flera förklaringar, enligt Jörgen Norström.
– Det skulle delvis kunna handla om att de som väljer friskolor är mer studiemotiverade. Vi ser även att nyanlända elever oftare kommer till kommunala skolor och har man bott kortare tid i Sverige är det svårare att nå målen i nian, säger han.
Icke-behöriga elever fångas bland annat upp genom Introduktionsprogrammet (IM, tidigare IV), eller så kallad lovskola som specifikt erbjuds till elever som behöver höja betygen.