I Gotlands museums magasin på Visborg förvaras runt en halv miljon föremål. Hur och vad av allt detta som ska räddas vid kris eller krig övades i oktober. Göran Wahlqvist var övningsledare tillsammans med Johanna Pietikäinen från museet och Erika Hedhammar från Riksantikvarieämbetet.
Kriget i Ukraina har gjort tanken på skyddsrum och beredskap i Sverige extra aktuell. Men en som omedvetet låg steget före var Gotlands museum. Redan i höstas hölls en övning där 25 personer övade på att evakuera och rädda de mest värdefulla föremålen ur museets samling i magasinet på Visborg.
– Med facit i hand var den där lördagen i oktober verkligen inte bortkastad, säger Göran Wahlqvist, Röda korset-veteran och i det här fallet övningsledare för Försvarsutbildarna på Gotland.
I övningen deltog frivilliga ur bland annat Röda korset, Frivilliga automobilkåren och Frivilliga flygkåren. Med var också personal från Gotlands museum och observatörer från länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Syftet är att bygga upp en beredskapsplan för vad som ska räddas, och hur, ur det gotländska kulturarvet om krig skulle hota Gotland.
I Gotlands museums magasin på Vädursgatan förvaras runt en halv miljon föremål, från minsta benbit till bildstenar, tavlor, möbler, skulpturer och annat. En del saker har tusentals år på nacken och mycket av det är oersättligt.
Och övningen var välbehövlig, menar Göran Wahlqvist.
– Den här typen av beredskap har vi inte övat på 20-30 år. Och någon övning på att rädda kultur har vi aldrig haft på Gotland.
Runt 700 föremål plockades fram, packades ner, och transporterades iväg. I övningen var det dock inga tusenåriga benbitar som frivilliga övade på att linda in i bubbelplast. Det handlade istället om Röda korsets insamlade second hand-prylar som fick agera skyddsvärt material.
– Kantstötta kaffekoppar och andra prylar övade vi på att sortera och packa, säger Göran Wahlqvist.
Magasin Visborg där Gotlands museum förvarar sin samling av föremål skulle i sig kanske inte klara den starkaste tryckvågen. Just därför arbetas det nu med en plan över hur man skyddar föremålen i byggnaden. På bilden Erika Hedhammar och Göran Wahlqvist.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ska det finnas planer för hur kulturella värden i Sverige ska räddas om krig eller kris hotar. Sådana kan också reglera hur frivilliga försvarsorganisationer kan hjälpa till. Riksantikvarieämbetet, med kontor i Visby, föreslog att den gotländska övningen skulle omfatta museisamlingen på Visborg.
Erika Hedhammar, utredare vid ämbetet, säger att lärdomarna kan komma till nytta vid fler tillfällen än krig.
– Uppdraget är att vara beredd på den värsta katastrofen. Men en sån här övning gör också att vi kan vara beredda på till exempel brand eller en vattenskada. Vid den här övningen fick vi möjlighet att öva ihop med de frivilliga försvarsorganisationerna, det blev väldigt bra att få testa det skarpt.
Stora bildstenar på hundratals kilo, står de bättre där de står eller bör de flyttas om kriget kommer? Det är en av frågorna som togs upp vid övningen.
Johanna Pietikäinen är tillförordnad avdelningschef för samlingarna vid Gotlands museum. I hennes arbete ingår att prioritera det som måste räddas. Övningen handlade också om att titta på vilka föremål som är så sköra att de riskerar att gå sönder vid en tryckvåg.
– Vi har tittat på scenarier där vi har en vecka, ett dygn, och fem timmar på oss. Är tiden knapp kanske det bara handlar om att plocka ner det som ligger i en monter på museet och dra. Att rädda det som räddas kan.
Det finns en prioriteringslista över de viktigaste föremålen i Gotlands museums ägo.
– Vi har ju en del föremål som är världsunika, och det gäller att få med sig så mycket av det som möjligt, säger Johanna Pietikäinen.
I magasinet på Gotlands museum förvaras allt från 1900-talsdesign till kvarlevor med tusentals år på nacken. Vid övningen i höstas fick Johanna Pietikäinen (till vänster samt Göran Wahlqvist och Erika Hedhammar öva på vad som ska räddas och hur.
En av frågorna övningen kastat ljus på är vilka föremål som klarar sig bättre av att stå kvar än att flyttas. De tunga pjäserna i bildstenshallen på Fornsalen är det kanske onödigt att försöka flytta på om det är bråttom, menar Johanna Pietikäinen.
– Är det då bättre att ta med sig 5 000 små föremål? Är det mängden som räknas? Det blir viktiga frågeställningar.
Delar av magasinet på Visborg har anpassad temperatur och fuktighet för att bevara föremål intakta.
– I så fall skulle de kanske klara sig bättre om de stod kvar än om de skulle flyttas till en lada på landsbygden eller till något bergrum på fastlandet, säger Göran Wahlqvist.
Spillingsskatten på Gotlands museum med tusentals små föremål i silver tillhör några av de mest skyddsvärda föremålen hos museet.
Vid krigssituationer i världen finns det erfarenheter som säger att angripare tenderar att sikta in sig på kulturella mål.
– Man riktar in sig på det som är trygga saker för befolkningen, som kyrkor och kulturarv, säger Göran Wahlqvist.
Beredskapsarbetet har bara börjat, med övningens kunskaper i bagaget arbetar man nu med att färdigställa planen för hur museisamlingen ska säkras om läget blir skarpt.
Övningen i oktober blev obehagligt aktuell i och med kriget i Ukraina.
– Det är hemskt att sammanträffandet blev så, men samtidigt känns det skönt att vi har övat och att vi gjort det så nära i tid, säger Johanna Pietikäinen.