74 miljoner back för kommunen Risk att Gotlands låneskuld snart spränger miljardvallen!
Gotlands kommun går motett underskott på 74 miljoner kronor för 2001.Under förra året var det tätt mellan minusrapporterna, inte minst hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade en allt sjukare ekonomi. Och det har nog inte hänt så mycket där i år, det är fortsatt underskott, säger kommunstyrelsens ordförande Hans Klintbom (c) som inte är beredd att peka ut någon enskild som syndabock, ännu mindre prata om att byta ut folk i organisationen. I stället sätter han stort hopp till den nya kontrollfunktionen när helheten ska ses över med ekonomi, verksamhet och organisation.
Det är dystra siffror för den politiska ledningen, siffror som om man inte snart lyckas vända utvecklingen, kommer att drabba olika verksamheter i kommunen.
<span class=MR>Prioritera ännu mera</span>
Eftersom inte pengarna räcker till exempelvis behoven inom vård och skola, förutskickar nu kommunledningen ytterligare neddragningar, eller prioriteringar som man skriver.
Men samtidigt har medborgarna under hela fjolåret fått veta att när det gäller vården, har det inte varit mycket att göra åt saken. Underskottet har till stor del baserats på galopperande utomlänskostnader och stigande löner och nu krävs stora insatser för att få driftskostnaderna i någorlunda balans.
Vi måste stoppa spiralen som vi är inne i, det här är allvarligt, säger Hans Klintbom efter gårdagens sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott, ks au.
Han berättar att ks au inom kort ska träffa hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott för nya diskussioner om situationen.
<span class=MR>En miljard vår skuld</span>
Och när ekonomin hela tiden tyngs ner, måste man låna.
Den långfristiga räntebärande låneskulden uppgår nu till cirka 900 miljoner kronor. Risken är stor att Gotlands kommun kommer att spränga miljardvallen nästa år.
En miljard i skuld!
Kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträdde på tisdagen och efter mötet, sammanfattade Hans Klintbom sin syn på bokslutet i ett pressmeddelande.
Han skrev så här:
"Kommunens resultat för 2001 beräknas bli -74 mkr.
Jag känner stor frustration och besvikelse över resultatet men vill inte ge upp ambitionen att få en ekonomi i balans trots detta allvarliga läge. Åtgärder under 2001 har gett resultat i delar av organisationen men långt ifrån överallt och syns inte på kommunens totala resultat. Avvikelser på runt 10 % mellan budget och resultat är inte acceptabelt och tyder på systemfel i verksamheten. Nu måste snabba åtgärder vidtas och det kommer att krävas prioriteringar och beslut, speciellt inom hälso- och sjukvårdens och vårdnämndernas område. Gör vi idag rätt saker och gör vi dem på rätt sätt? Hur skapar vi ett engagemang också för ekonomi i balans för att även framöver kunna erbjuda en bra service på Gotland? Grundfrågan som vi måste fokusera framöver är hur vi kan minska driftunderskotten i verksamheterna. Koncerncontrollers är nu ett redskap för oss i KS att se över helheten med ekonomi verksamheten organisation."
Hans Klintbom säger vidare att "ramarna måste hållas" och han är angelägen om att ta reda på nu om allt görs som kan göras för att få utvecklingen att börja svänga åt rätt håll, att hejda det skenande utflödet av pengar på driftssidan.
Det är det avgörande, att få driften i balans.
<span class=MR>Tekniska undantaget</span>
Underskotten har främst uppkommit i den verksamhet som styrs av nämnderna med tekniska nämnden som ett lysande undantag. Man gjorde av med mindre pengar än beräknat, liksom ledningskontoret som också hamnade på plus.
De stora, röda siffrorna återfinns hos hälso- och sjukvårdsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, Visby vårdförvaltning, norra respektive södra vårdförvaltningarna, räddningstjänsten och Västerby behandlingscenter.
Miljö- och hälsa, kultur- och fritid, ledningskontoret och folkhögskolan har hamnat på plus eller gått jämnt upp mot budget. Tekniska förvaltningen redovisar +20 miljoner!.
Nämnderna har totalt överskridit budgetarna med 130 miljoner, men det räddas delvis av att skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, blivit 47 miljoner högre än beräknat.
Under året som gått gjordes flera stora investeringar. Dit hör Almedalsbiblioteket som kostade kommunen 66 miljoner, Stuxgården och Säveskolan 13 miljoner vardera samt att man investerat i bl a Björkanderska.
De sammanlagda pensionskostnaderna uppgick i fjol till 155 miljoner kronor.
<span class=MR>Mer lån o. krediter</span>
I bokslutskommunikén från ledningskontoret påpekas man att likviditeten tidvis varit mycket ansträngd, något som avspeglas i det faktum att kommunen tvingats låna 200 miljoner kronor och öka på checkräkningskrediter med 50 miljoner.
Anledning till att man måste dra på sig mer lån och krediter är just nämndernas budgetöverdrag, de stora investeringarna och de stora individuella pensionsutbetalningarna (på cirka 60 miljoner).
Kommunens beslutsfattare har nu två år på sig att vända minus 74 miljoner till ett balanserat resultat.
Ks arbetsutskott beslöt i går att föreslå kommunstyrelsen att inte lämna några synpunkter på förslaget till detaljplan över vindkraftsatsningen vid Stjups i Hablingbo eftersom alla yttranden ännu inte kommit in.
Man föreslår också att Bungevikens fritidsanläggning för närvarande inte ska säljas.
Så jobbar vi med nyheter