85 gotländska klassrum ska bort S:t Hans blir kvar landsbygdsskolorna utreds ännu
S:t Hansskolan ska inte läggas ner. Den slutsatsen dras nu utifrån det diskussionsunderlag som i höstas belyste den framtida situationen för totalt 12 gotländska skolor. Vi planerar inte att lägga fram något förslag till förändring av S:t Hansskolan inom ett par år.Det säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Brittis Benzler (v), som dock konstaterar att resonemangen kring landsbygdsskolorna fortsätter.85 klassrum ska bort.
Förhoppningen var att man med materialet som underlag skulle kunna avgöra vilka förändringar som bäst möter den framtida utvecklingen. Den senaste tiden har diskussionerna intensifierats inför kommande budgetberedning. Nu har barn- och utbildningsnämndens majoritetsgrupp (nämndens vänsterpartister, socialdemokrater och miljöpartist) kommit fram till att S:t Hansskolan varken kommer att beröras av årets eller av nästa års budgetarbete.
Längre fram kan vi inte överblicka, men i dagsläget planerar vi inga förändringar som berör S:t Hansskolan.
Enligt Brittis Benzler (v) har man bedömt att det ökade bostadsbyggandet, i kombination med en förväntad utökning av högskolan, kommer att föra med sig ett ökat behov av elevplatser i Visby.
I det läget ser jag inte att det är läge att dra ner på antalet skolor i Visby. När man inom andra områden planerar för en positiv utveckling, då kan vi inte dra undan möjligheterna.
Hon poängterar dessutom att det hittills inte lagts fram något konkret förslag om nedläggning av skolor. Och några förändringar av Visbys skolor ser det alltså inte ut att blidäremot på landsbygden.
Vi kommer att behöva minska elevytorna för grundskolan, det kommer vi inte ifrån.
Man räknar med 1700 färre elever de kommande åren, vilket enligt Benzler motsvarar 85 klassrum.
Vi resonerar just nu kring ganska många landsbygdsskolor, på olika sätt. Vi kommer dels att ta fram några förslag till beslut till budgetberedningen, dels att fördela fler utredningsuppdrag. I samband med det kommer vi nog att kunna räta ut de flesta frågetecknen i utredningsunderlaget.
<span class=MR>Ny arbetsmetod oroar</span>
S:t Hansskolans rektor Gertrud Liljenberg är glad över att några av hennes frågetecken rätats ut. Hon säger att det har varit några mycket oroliga och turbulenta månader som passerat sedan S:t Hans "pekades ut" i diskussionsunderlaget.
Det hade varit bättre om man sagt "en skola i Visbyområdet". Vi blev så kolossalt utsatta. Det sitter fortfarande kvar i magen.
Brittis Benzler anser dock att det är bättre att belysa även sådant material som inte är konkreta förslag till beslut. Hon hoppas att det av kommunen relativt obrukade tillvägagångssättet kommer att bli ännu vanligare framöver.
Det senaste kom från tekniska nämnden, där man lyfter fram olika möjligheter till att begränsa innerstadstrafiken under sommaren. Det diskussionsunderlaget har redan stött på rejäl patrull, vilket Benzler menar är precis som det ska:
En del av syftet med ett diskussionsunderlag är att få reaktioner och få veta vad allmänheten tycker. Det är bra att debattera tankar och få delaktighet i samhället. Visst skapar man en del oro, men hellre det än att inte ha någon dialog och sedan släppa ett färdigt förslag.
Centerpartisten Gösta Hult är andre vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden. Han menar att majoritetgruppens resonemang kring just S:t Hans håller, men att inga skolor borde känna sig säkra. Att bara rikta in sig på landsbygdsskolorna tycker han är fel.
Jag tycker att det ska få vara lite mindre skolor för mindre barn. Det ska finnas en fröken att gå och gråta hos när det behövs. De får inte bli för stora, men heller aldrig så små att det pratas om "a- och b-lag".
Han menar att omorganisationen måste genomföras utifrån ett ekonomiskt och praktiskt, men samtidigt humanitärt perspektiv.
Man måste resonera hänsynslöst i praktiken, men det viktigaste är att eleverna får det bra och att det blir en arbetsplats där lärarna trivs.
Barn- och ungdomsnämndens förslag till budgetberedningen presenteras den 31 mars.
Så jobbar vi med nyheter