Advokaten Eva Ernstson tror att terapeutiska samtal och kontraktsvård är den bästa rättsliga påföljden när det gäller brott i nära relationer.
– Vi har kommit framåt men vi har mycket kvar, säger advokaten Eva Ernstson om våld i nära relationer.
Eva Ernstson började arbeta som jurist för 41 år sedan och har jobbat mest i domstol. Hon har bott på Gotland i 27 år och arbetade som rådman vid Gotlands tingsrätt tills hon blev advokat 2010.
Under dessa år har det både blivit bättre och sämre när det gäller den rättsliga processen kring våld i nära relationer.
– De som bestämmer vad vi ska ha för lagar, alltså riksdagen och politiker med hjälp av olika intresseorganisationer, har fått upp ögonen för att det här är ett samhällsproblem av stora mått, säger hon.
Hon menar att det skett stora förbättringar när det gäller olika lagstiftningsåtgärder. Brottsoffer har fått ökade möjligheter att få en advokat och polisen har satsat och specialutbildat poliser och förhörsledare med särskild kunskap om våld i nära relationer.
– Det har gått framåt. Men, jag har ofta stött på det och vet att det är så om man ser till statistik från brottsförebyggande rådet, här kommer ett stort men: Mörkertalet vad det gäller att orka, våga anmäla är ju gigantiskt. Jag skulle säga att 10 till 15 procent anmäler och det som sedan leder till en fällande dom är sådan liten del, säger hon.
Enligt Brottsförebyggande rådet lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av sin partner.
– Det är ett stort samhällsproblem där barnen kommer i kläm, om det finns barn och det finns ofta barn, alltför ofta, säger Eva Ernstson.
Våld i nära relationer handlar inte bara om fysiskt våld. I sitt yrke möter Eva Ernstson kvinnor som även utsatts för hot och psykisk terror.
– Det säger många av mina klienter; "jag hade kunnat ta att han daskade mig, att han gav mig en örfil" men det här dagliga nedvärderade beteendet där man trycker ned den andra personen, det tar än hårdare, säger Eva Ernstson och fortsätter:
– När mannen håller på och säger "jävla hora" varför går han inte då? Det pratas alltid om att kvinnorna ska gå och söka hjälp hos en kvinnojour men varför stannar han stannar kvar i en relation med den här "värdelösa" kvinnan.
Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser men forskning visar att de som lever i social utsatthet löper större risker.
– Det är sällan läkare kommer till oss, säger Eva Ernstson.
Ofta är ekonomiskt våld sammanflätat med det fysiska och psykiska våldet.
– Det är vanligt att man blir satt i beroendeställning ekonomiskt. Om de splittar då tar han allting, det är jättevanligt, säger hon.
Författaren Bianca Kronlöf har skrivit boken "Brev till mannen". En bok där hon vänder sig till alla sorters män, för att försöka skapa manligt engagemang för den feministiska kampen.
Eva Ernstson menar att boken sätter fingret på en viktig samhällsstruktur.
– Var finns alla sjysta män i debatten? De sjysta männen som absolut inte kränker eller begår brott på annat sätt. De hörs inte och syns inte. De är osynliga. Jag skulle önska att fler män ställer upp och säger hallå det här är en minoritet som begår de här brotten, vi vill också att det ska upphöra, vi accepterar inte att det sker. De är så många varför orkar de inte ta den här fighten?
Trots att mycket förändrats till det bättre inom rättsväsendet finns det en del försämringar. En kraftig sådan, enligt Eva Ernstson, är att den lagändring som genomfördes 2018 och som innebär att brottsoffer som regel inte längre får behålla sin advokat i hovrätten och Högsta Domstolen. Istället ska åklagaren föra målsägandens talan i överrätterna.
– Det är en kraftig försämring. Förr fick målsägandebiträdet automatiskt vara med i hovrätten, så är det inte längre, säger Eva Ernstson.
Hon menar även att brottets låga status är ett problem.
– Många kollegor säger att den här typen av mål tar jag inte. De orkar inte med tragiken, säger hon.
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Brottsrubriceringen är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.
Ofta har brotten begåtts under en lång tid och det kan vara svårt för brottsoffren att redovisa händelserna i detalj. Då kan det underlätta om man har skrivit dagbok.
– Skriv! Det är guld värt för en förhörsledare när en klient tar upp anteckningsboken, säger Eva Ernstson.
För brottsoffret är våld i nära relationer ofta förenat med skam vilket gör processen ännu svårare.
– När de säger att de inte orkar blir man jätteledsen för den stora pressen kommer vid rättegången, säger hon.