- Det är en fototoxisk reaktion, ett gift som finns i växterna reagerar på ljus. Det är inte farligt men obehagligt, säger överläkare Gunnar Ramstedt på Visby lasaretts hudmottagning.
Hit söker sig varje sommar ett mindre antal patienter som drabbats av växtgifterna. På recept kan en stark kortisonsalva lindra.
- Blåsorna fungerar som ett bandage. Går de sönder blir det sår. Det finns också en viss risk för infektion, säger Gunnar Ramstedt som uppmanar den som drabbats att försöka låta bli att peta hål på blåsorna.
Också en fotoallergisk reaktion förekommer. På liknande sätt som vid nickelallergi, uppkommer genom upprepad kontakt med växterna en allergisk reaktion.
Vanliga växter
Vanligt förekommande växter innehåller så kallade psoralener som gör huden ljuskänslig. I kombination med solens ultravioletta strålar bildas blåsor. Sedan länge har det varit känt att jättebjörnlokan haft denna effekt. Men även betydligt vanligare förkommande flockblommiga arter som selleri, morot och dill innehåller psoralener. På gotländska strandmarker växer också nålkörvel som tros ge upphov til fytofotodermatit.
Men ska man sommartid tvingas bära långbyxor och långärmad tröja för att undvika kontakt med de giftiga växterna?
- Man måste ju få ströva fritt i skog och mark och njuta. Så himla lätt att drabbas är det inte, säger överläkare Gunnar Ramstedt.
Han menar att det är bra om kunskapen om fenomenet sprids. Kanske ett par vanliga trädgårdshandskar kan vara bra att ha eftersom så många vanliga köksväxter och ogräs hör till familjen flockblomstriga växter. Skulle man ha oturen att drabbas bör man undvika solljus på de utsatta ställena tills huden är helt återställd igen.