Klimatnödläge
Drygt ett år efter att EU-parlamentet förklarat klimatnödläge för EU erkände politikerna i regionfullmäktige på Gotland i oktober 2020 lokalt klimatnödläge även här. Det innebär att alla större beslut först ska bedömas och klimatsäkras.
Att Gotland, liksom flera regioner i Sverige, nu gör gemensam sak med resten av Europa menar EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) är bra.
– Inte minst eftersom Gotland är en ö, det blir så tydligt att den yta man har är begränsad. Det är brådskande och man måste verkligen betona de akuta åtgärderna för att minska eller stoppa klimatförändringarna. Det är väldigt tydligt att hela Östersjöregionen kommer att drabbas av torka och vattenbrist allt oftare, säger han.
För två år sedan fick Region Gotland också en budget för hur de gotländska koldioxidutsläppen måste minskas rejält under de närmaste 20 åren, om två graders temperaturökningar ska hållas. Industrin inräknat uppgick då de direkta utsläppen av koldioxid på Gotland till omkring två miljoner ton årligen. En minskning krävs, enligt experterna från Ramboll och Uppsala universitet som gjort budgeten, med 16 procent årligen – fram till år 2040.
– Det är en dramatisk minskning. Sedan 1990 har man bara minskat utsläppen med sex procent. Från sex procent på 30 år till 16 procent om året är en astronomisk förändring, säger David Kihlberg, sommarboende i Fide, och chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen i Sverige.
Han menar att såväl utlysandet av klimatnödläge som koldioxidbudget kräver kraftfull handling, om klimatmålet ska hållas.
– Det är uppenbart att det behöver göras ohyggligt mycket mer för att nå dit.
Pär Holmgren började 1988, 24 år gammal, som meteorolog i tv. I drygt 30 år har han sett väder och klimat förändras.
– År 1991-92 började rapporterna komma från FN:s klimatpanel och jag har haft frågan med mig under hela min karriär, säger han och berättar att han för två år sedan blev EU-parlamentariker för Miljöpartiet.
En ny president i USA, och ett aktivt EU, kommer enligt Pär Holmgren att sätta omedelbar press på länder som Kina att snabbare haka på klimatarbetet.
– Det ritar om världskartan och handelsavtal, hur vi producerar mat och prylar, och världsekonomin kommer att påverkas av att länder nu är överens om att vi har ett akut läge, säger han.
Men vad kan lilla Gotland göra för skillnad mot jätteländer som USA och Kina? Mycket, enligt Pär Holmgren.
– När världen håller på att förändras blir det jätteviktigt för alla gotlänningar och företag på Gotland att se hur man kan bli vinnare. Turisterna fortsätter att komma till Gotland, men vad kommer de att efterfråga? Där tror jag att ni kommer att ha väldigt mycket unikt och bra att komma med, säger han och berättar att det konkret handlar om allt ifrån klimatsmart besöksnäring, odla grödor som binder koldioxid i marken, till att utveckla ny teknik.
David Kihlberg är inne på samma linje, lokalsamhället Gotland har stora möjligheter att gå före.
– Gotland är oerhört sårbart för klimatförändringar och drabbas hårt redan i dag. Det borde vara en morot att verkligen bli en föregångs-ö som kan påverka resten av världen att göra den här omställningen.
Redan i dag ser han goda exempel, och stort engagemang bland gotlänningar.
– Titta på Gretas gamlingar i Burgsvik, som står utanför Ica varje fredag, och så växer det undan för undan, säger han och berättar att de nu har fått efterföljare av äldre människor på andra orter runt om i landet.
Även Pär Holmgren är väl insatt i de gotländska förhållandena, han har varit här flera gånger och föreläst – bland annat på Almedalsveckan.
– Gotland har fantastiska möjligheter att bli självförsörjande på energi och livsmedel. Men den stora utmaningen för en ö i Östersjön är vad som sker i havet. Den förstärkta växthuseffekten gör att det blir varmare och Östersjön i stort är i princip isfri på vintrarna. Tittar vi 100 år framåt kommer havsnivåhöjningen att ställa till problem.
De val som var och en gör i sin vardag av sin konsumtion, men också på att ställa krav på tillverkare och producenter, kan driva på utvecklingen, menar Pär Holmgren:
– Vi behöver bli en kritisk massa och tillräckligt många, då kan omställningen gå väldigt fort och det ger mig hopp. Jorden kommer inte att gå under i morgon. Det finns ett fönster – om vi agerar kraftfullt.