Ali Ayubi kom till Sverige under den stora flyktingvågen hösten 2015. Som så många andra hazarer har han vuxit upp i Iran, men om han skulle utvisas skickas han till Afghanistan.
I våras skrev GT om de unga personer, oftast män, som befinner sig på Gotland med tillfälligt uppehållstillstånd genom gymnasielagen. I början av juni tog de studenten, en dag som är en av livets lyckligaste för många. Men för dessa unga personer, som berörs av gymnasielagen, har studenten varit förknippad med oro och sömnlösa nätter. Lagen säger nämligen att de måste skaffa ett fast jobb, som de är garanterade i två år, inom ett halvår. Annars utvisas de.
Den fjärde juni tog 22-årige Ali Ayubi studenten från Gutegymnasiets utbildning restaurang och livsmedel med inriktning bageri. In i det sista var det oklart om han skulle lyckas hitta ett jobb, eftersom pandemin gjort allt så osäkert.
– Jag har försökt att inte tänka på det, det blir för mycket, säger Ali Ayubi när vi ses i Visby innerstad en solig förmiddag.
– Jag har kanske varit mer stressad än du, för jag har sett hur osäkert allt blivit i och med pandemin, säger Arild Kleven.
Arild driver Warfsholms bageri i Klintehamn, som nu även öppnat en filial i Visby i Karamellbodens tidigare kafé. Dessutom är han ordförande för Företagarna på Gotland. För drygt ett år sedan kom han i kontakt med Ali för första gången när han hade praktik på bageriet.
Tack vare regeringens lättade restriktioner har Arild nu kunnat anställa Ali tillsvidare.
– Bagare är verkligen ett yrke där det handlar om erfarenhet och hantverk. Så man måste ha jobbat med det ett tag innan man kan anställa, och det var det som var så bra med att Ali redan hade varit hos oss på praktik, säger Arild och fortsätter:
– Men nu blir det mer på riktigt.
Arild Kleven driver Warfsholms bageri i Klintehamn och Visby.
I takt med att allt fler blir vaccinerade börjar världen att öppna upp mer och mer. I och med det finns det många företag som behöver anställa, förklarar Arild Kleven.
– Utifrån min erfarenhet, och det jag hört och sett från andra, har vi här en grupp unga personer som är otroligt motiverade och duktiga. Och vi vet att de faktiskt kommer vilja jobba kvar, och inte sluta efter sommaren.
Men, poängterar Arild, beslutet måste fattas utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv.
– I grund och botten handlar det om en yrkesperson, det är det beslutet måste grundas på. Sedan blir det här ett väldigt mycket viktigare beslut att fatta.
I våras skrev vi om ungdomarna som berörs av gymnasielagen som kämpar för att hitta jobb.
Att anställa en person som berörs av gymnasielagen är inte svårt, menar Arild, även om det innebär en del pappersarbete.
– Dokumentationen är viktig. Sedan finns det en minimuminkomst man behöver hålla koll på.
Sedan har inte alla arbetsgivare samma tur som Arild, som känt Ali i mer än ett år innan han kunde anställa honom.
– Det gör att vi inte har behövt prata om någon provanställning. Men de flesta i den här gruppen som tagit studenten nu kommer från en yrkesutbildning där det ingått praktik, och därmed finns det referenser.
Just det här med provaställningar är ett bekymmer, menar Arild.
– De flesta blir provanställda i sex månader. Därför blir jag ganska frustrerad över regeringens krav på att man måste fixa ett jobb inom just ett halvår. Om man får en provanställning, som man sedan blir av med, finns det inte mycket tid kvar att hitta ett nytt jobb. Det är väldigt tufft.
Ali Ayubi har fått en självklar plats i Levide IF.
Men för Ali ser framtiden desto ljusare ut. Hotet om utvisning flåsar inte längre honom i nacken.
– Jag är taggad på att komma ut i arbetslivet.