Alla brister på skolgårdar kräver 20 miljoner kronor

Att åtgärda bristerna på 100 gotländska skolgårdar skulle kosta 20 miljoner kronor.- I år används drygt 2 miljoner till att åtgärda skolgårdar men det behövs 4-5 miljoner, säger Börje Carlsson, planeringsingenjör, tekniska förvaltningen.

Farlig. Börje Carlsson, tekniska förvaltningen, visar felaktiga mått som innebär att barn kan fastna med huvudet i lekredskapet på Klinte skolgård.

Farlig. Börje Carlsson, tekniska förvaltningen, visar felaktiga mått som innebär att barn kan fastna med huvudet i lekredskapet på Klinte skolgård.

Foto: Ulf Glimfalk

Gotland2009-04-29 04:00
Det handlar om lekredskap som inte följer EU-standard och som därför kan vara farliga. Felaktiga dimensioner i snickerierna som gör det möjligt för barnen att sticka in huvudet och fastna. Gammalt, upptorkat och sprucket virke med spikar som är på väg ut och som barnen kan fastna i samt vassa beslag som kan orsaka olyckor.
Felaktigt planerade skolgårdar där man en gång planterat gräsmattor men där grässtråna inte har en chans att växa på grund av att barnen vistas där - gräset borde bytas till ett tåligare underlag. Lekplatser med fin sand som packar sig och blir hård där barnen kan ramla - den gotländska sanden måste nu bytas ut till den grövre "EU-sanden" som gör landningen mjukare. På vissa lekredskap skulle det behövas fallskyddsmattor.
- Konstigt nog händer det inte så många olyckor... peppar, peppar, säger Börje Carlsson.
Han berättar att 100 skolgårdar på Gotland har brister, 200 000 kronor per skolgård skulle behövas till upprustning vilket innebär en sammanlagd kostnad på 20 miljoner kronor vilket borde delas upp på fem år.

Samarbete
Tekniska förvaltningen (tf) och barn- och utbildningsförvaltningen (buf) samarbetar för att rusta skolgårdarna och vid barn- och utbildningsnämndens senaste sammanträde framfördes önskemål om ett ökat anslag för år 2010, från 1,5 till 2,5 miljoner. Risken är dock stor att besparingar kommer att äventyra anslaget då budgeten tas i maj.
Ellen Håkansson, projektsekreterare på buf, sitter, liksom Börje Carlsson, med i den grupp som har hand om skolgårdarna.
- Vi jobbar på bra med det här, även om det alltid blir en bantning när det gäller pengarna, säger Ellen Håkansson.
Hon berättar att skolnedläggelser på landsbygden har medfört att man rustar upp skolgården vid den skola där barnen placeras. Man fraktar dit funktionsdugliga lekredskap från de nedlagda skolorna. Så har skett i Havdhem dit man fraktade redskap från nedlagda Rone skola. Nedläggningen av Hörsne skola innebär en upprustning av Dalhems skolgård.
Likadant rustas lekplatserna upp vid de förskolor där barnantalet ökar som Torpet i Västerhejde, Holken i Klintehamn och Kabyssen på Gråbo i Visby.
Det är tf som besiktar lekplatserna och det ett tag sedan nu men besiktningspersonalen utbildas i EU-standard. Samtidigt görs skyddsronder vid skolorna där man även kontrollerar skolgårdarna och slår larm om något fel upptäcks. Rektor är juridiskt ansvarig om en olycka inträffar på grund av bristfällig utrustning.
Klinte skolgård ska nu rustas upp till en sammanlagd kostnad av 750 000 kronor. Det var speciellt en lekställning som det slogs larm om där. Den fick åtskilliga anmärkningar. Klämrisk i bro, virke som satt löst och hade röta, spikskallar som kröp ut, lös utåkningsdel och lösa bräder i hängbro.
Förutom att skolan ska få en ny lekställning ska den grusbelagda fotbollsplanen förses med sarg och konstgräs. Planteringar ska rama in platsen på ett trevligt sätt. Landskapsarkitekt Frida Tollerz har gjort ritningen till den nya skolgården i Klinte och arbetet ska starta under våren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om