Raukfältet vid Gamle hamn på Fårö under stjärnhimlen om natten. De nordligaste och sydligaste delarna av Gotland är, tillsammans med Gotska Sandön, de områden på ön som inte påverkas av ljusföroreningar.
När artificiellt ljus sprids i onödan och kan bli skadligt kallas det för ljusföroreningar.
– Det är rätt nytt att man börjar tänka på det, säger Johan Eklöf som har skrivit boken ”Mörkermanifestet”.
Den handlar om mörkrets och nattens betydelse, vilket är ett växande forskningsfält. Ljusföroreningar stör dygnets rytm, månens cykler och årstiders växlingar för flera arter, vilket påverkar den biologiska mångfalden och förskjuter ekosystemen.
– Generellt kan man säga att allt levande har en inre klocka som kalibreras av ljus. Ljuset talar om för djur när det kommer vara parningstid, när det är dags att jaga eller flytta, förklarar Johan Eklöf.
Han tar upp exempel med fladdermöss som inte lämnar sina bon för att jaga när nattmörkret aldrig kommer, flyttfåglar som får svårt att navigera efter stjärnorna på upplysta platser, insekter som lockas till ljuslyktor där de blir lätta bytesdjur och nykläckta sköldpaddsungar som styr mot skenet från staden i stället för mot havet. Om ljuset däremot minskar eller ändras kan den naturliga rytmen komma tillbaka.
– Under pandemin släcktes hotell ner vid stränderna och då såg man att sköldpaddorna sökte sig till havet igen, i stället för mot städerna i vår upplysta värld, säger han.
I boken skriver Johan Eklöf att i stort sett alla i Europa och Nordamerika lever under en ljuspåverkad himmel. På Gotland finns det några områden som är mörka, det är Gotska sandön, norra delen av Fårö och södra delen av Sudret. Det verkar även vara mindre ljusförorenat här än på andra platser i landet.
– Generellt har jag uppfattat att det är mörkare på ön och att det inte är så många vägar med lampor och upplysta samhällen eller smågårdar. I varje fall inte när man kommer utanför Visby, säger Johan Eklöf.
Länsstyrelsen på Gotland har tidigare lyft fram behovet av mörka områden och även framhållit gotländska naturreservat för mörkerturism med stjärnskådning och nattfotografering. Internationellt finns en certifiering för så kallade mörkerparker och även mörkerkommuner, men ingen sådan plats finns ännu i Sverige.
Det är få bebyggda platser som inte har överflödigt ljus från exempelvis trädgårdar, gatlyktor, parkeringsplatser, industriområden och kyrkogårdar. Som fladdermusexpert och naturvårdare åker Johan Eklöf runt för att se var belysningen kan utgöra ett miljöproblem.
– Anledningen att jag är här är för att kolla om det finns fladdermuskolonier i kyrkorna, säger han.
Efter en liknande inventering på fastlandet, som jämfördes mot data från 1980-talet, kunde han se att det efter en generation fortfarande fanns fladdermöss vid de kyrkor som inte hade belysning nattetid.
– Det var det här som Länsstyrelsen på Gotland ville att jag skulle kolla. Om det var samma sak på Gotland?
Johan Eklöf har inventerat gotländska kyrkor, såväl nedsläckta som upplysta, för att kartlägga fladdermuskolonier. Här är han vid Vamlingbo kyrka.
Sedan starten av inventeringen 2019 har han tillsammans med en kollega observerat och inventerat 90 av öns kyrkor.
– Jag har upptäckt att fasadbelysningen inte är igång så mycket, även om det står stora strålkastare vid kyrkorna så är de inte alltid igång, säger han.
Sammanställningen kommer att göras nu i oktober och Johan Eklöf har inte dragit några slutsatser ännu.
– Men det ser ändå positivt ut. Jag hittar mycket spår och spillning av fladdermöss i många kyrkor, säger han.
Fladdermusarten brunlångöra trivs i kyrkor och de här är fotograferade i Fröjel kyrka.
Fladdermöss och andra nattaktiva arter påverkas tydligt av ljusföroreningar, men det påverkar även dagaktiva arter. En av dem är människan som i grunden är anpassad till dagsljus, men det artificiella ljuset kan ändå ha negativa effekter på vår hälsa.
– Förkastar vi natten så ställer vi till det lite grand, säger Johan Eklöf.
I sin bok beskriver han olika sorters ljus. De allt vanligare LED-lamporna lyser med ett vitt och nästan blåaktigt sken, likt en förmiddagssol även när det är tid för sömn. Han nämner vanor som kvällstittande på tv, mobiltelefoners sken i sovrum och trafikljus som lyser in genom fönster under natten.
– Vi är beroende av vårt melatonin, som är sömnhormon. Om det är ljust kommer inte det att produceras på samma sätt, viket påverkar andra hormonsystem i kroppen. Det kan leda till sömnsvårigheter som det mest uppenbara, men även påverka immunsystemet, berättar Johan Eklöf och nämner hälsoproblem som stress och depression.
Enligt honom är det inte bara ljuset som gör att vi mår bra, utan även mörkret.
– Jag tror att vi behöver båda, den naturliga växlingen mellan ljus och mörker, säger han.
”Jag åker runt och letar fladdermöss om man ska bygga hus, anlägga en väg eller sätta upp vindkraftverk till exempel”, säger fladdermusexperten Johan Eklöf som bland annat arbetar med naturinventeringar.
