Det hårda trycket på den gotländska bostadsmarknaden förklaras till stor del av att personer från huvudstaden vill skaffa sig en bostad på ön.
De senaste veckorna har det rapporterats friskt om att inflation, stigande priser och räntor som drar åt svångremmen alltmer för plånböckerna.
Varje år gör länsstyrelsen sin bostadsmarknadsanalys för Gotland, på uppdrag av regeringen. Och även innan kriget i Ukraina kunde myndigheten konstatera att det dels är ett fortsatt underskott på bostäder på Gotland, dels att den genomsnittlige gotlänningen är mer begränsad än de flesta andra i landet att fajtas på sin egen bostadsmarknad, med priser som ofta inte står i paritet med vad den egna plånboken har råd med.
Sedan 2016 har länsstyrelsen sett att antalet bostäder som köps av personer folkbokförda i Stockholms län ökat för varje år. Pandemin tycks ha snabbat på utvecklingen än mer.
– Inflyttningen från Stockholm har ökat kraftigt och vi tror det kan ha bidragit till de ökande bostadspriserna på Gotland, eftersom man generellt i Stockholms län har högre inkomster än på Gotland. Då justeras också priserna på bostäder successivt uppåt, säger Victoria Hannfors, samhällsplanerare på länsstyrelsen, som tagit fram analysen.
– I Stockholms län har man på motsvarande sätt noterat att bostadspriserna där är så höga att barnfamiljer flyttar ut till omgivande län.
Victoria Hannfors, samhällsplanerare på länsstyrelsen, har sammanställt analysen och kan se att behovet av rätt sorts bostäder kvarstår på Gotland – sådana som invånarna har råd med.
Även om marknaden på Gotland sprutar ur sig hus och lägenheter till salu så är det brist på bostäder med rimliga boendekostnader utifrån vad befolkningen har råd med, enligt länsstyrelsen.
– De uppdrivna huspriserna gör det svårt för många gotlänningar att köpa en bostad, och det ökar i sin tur efterfrågan på hyresrätter, säger Victoria Hannfors.
Samtidigt konstateras i analysen att fler väljer att köpa tomt och bygga sitt eget hus istället för att köpa befintliga.
Den kraftiga säsongsvariationen på Gotland, till exempel med 9-månaderskontrakt där hyresgästen slängs ut sommartid, är också en av de största utmaningarna. Svårast är läget för ungdomar, studenter, nyanlända och ensamstående kvinnor med barn.
– Underskottet på bostäder där man kan bo året runt skapar i sig en konkurrenssituation mellan alla i de här grupperna, säger Victoria Hannfors.
Landshövding Anders Flanking tror att de höga bostadspriserna på Gotland på sikt kan bidra till en minskad attraktivitet för att flytta till ön.
Enligt länsstyrelsen är det inte självklart att bostadsbristen kan stävjas enbart genom att bygga sig ur den.
– Det är inte säkert att man kan bygga bort bostadsbristen. Underskottet ligger kvar trots en ganska hög byggtakt, säger landshövding Anders Flanking.
Trots att Region Gotland arbetat intensivt för mer bostadsbyggande täcks alltså inte behovet.
Även om det finns bostäder att köpa har gotlänningar landets lägsta disponibla inkomster.
– Och ställs det i relation till vad det kostar att köpa ett hus eller en lägenhet så är det svårt att hänga med, säger Anders Flanking, och poängterar att en konsekvens är att många permanentbostäder blir fritidsboenden.
Huspriserna på Gotland trissas upp, delvis på grund av att många budgivare är från Stockholms län, där invånarnas disponibla inkomst är högre, konstaterar länsstyrelsen.
Att det är ont om bostäder gör det även svårt att rekrytera personal som inflyttade till Gotland, något som både vården och restaurangbranschen vittnat om. Även länsstyrelsen och Region Gotland märker av det när personal ska anställas.
– Man kan undra om det kommer minska Gotlands attraktivitet på sikt. Det är viktigt med en blandning av bostäder, både i prisnivå och upplåtelseform, säger Anders Flanking.
Analysens resultat från länsstyrelsen redovisas till Boverket som i sin tur tar det till regeringen. Länsstyrelsen och regionen använder materialet som ett diskussionsunderlag.
– Det fanns perioder då man inte tyckte den här typen av analyser behövde göras, man menade att "marknaden ju sköter allt själv". Men riktigt så enkelt är det inte i dag, säger Anders Flanking.
Vad kan då göras åt problemen? Länsstyrelsen har inget uppdrag att ta fram handlingsplaner för bostadsförsörjning även om det är en fråga som utretts åt regeringen, påpekar Victoria Hannfors.
Länsstyrelsen riktar istället ögonen mot nya bestämmelser som kan hjälpa den som har det tufft på bostadsmarknaden. Ett exempel är det omtalade förslaget om startlån, där förstagångsköpare ska kunna få kontantinsatsen sänkt från 15 till 5 procent av bostadens värde.
Även kommunerna väntas framöver få en större verktygslåda att använda sig av inom bostadsförsörjning. Nya bestämmelser är på gång från statligt håll.
– Kommunerna ska kunna jobba mer inriktat mot att lösa bostadsbristen i den egna kommunen, se vad bristen beror på och vilka problem som marknaden inte klarar av att lösa, säger Victoria Hannfors.