Allt mer gotländsk skog anses skyddsvärd

Fastställandet av först nationella och sedan regionala miljömål för en rad olika områden var en lång och omfattande process. Under ?resans gång? har naturligtvis det hela beskrivits i massmedierna, men någon mer detaljerad beskrivning av slutresultat har veterligen inte gjorts. Detta kan bero på att luntan med 15 olika miljömål (luft,vatten,våtmarker, odlingslandskap etc) är mycket innehållsrik.
Här passar vi på att närmare granska miljömålen för skogen.

Horisont 2010
Man har alltså satt horisonten vid 2010. Då skall nära en tiondel av skogsmarksarealen på ön vara avsatt för naturvårdsändamål.
Det kanske låter mycket och någon kan få för sig att det kommer att inverka hämmande på skogsnäringen och industrin. Den risken betraktas dock som obefintlig. Förhållandet är sedan länge detta att virkesförrådet hela tiden ökar på ön.
Den årliga tillväxten beräknas till 420 000 skogskubikmeter per år. Bara ungefär hälften avverkas.
Ökad avsättning av skog för naturvårdändamål och kraftigt ökad avverkning är följaktligen två mål som går att förena på Gotland.
Gotland är unikt i detta avseende.
I målet 9 400 hektar skog avsatt för naturvårdsändamål ingår givetvis den skog som redan i dag har någon form av skydd. De olika formerna för skydd är naturreservat, biotopskydd, naturvårdsavtal samt av markägarna frivilligt avsatt areal. Men avsättningen av skog måste ökas kraftigt för alla former om målet skall uppnås.
Så här står det i ?Levande skog?:
Arealmässigt undantas genom förslaget relativt stora arealer från skogsproduktion. Merparten av den mark som föreslås att undantas från produktion omfattar dock mark av relativt litet intresse för skogsproduktion

3 200 hektar reservat
Det statliga åtagandet gäller följande:
n Arealen naturreservat bör ökas med 3 200 hektar under tiden 1999-2010. Vid periodens slut bör 5 100 hektar av Gotlands skogsmark (= 4,2 procent) vara avsatt som naturreservat.
n Arealen biotopskydd bör ökas med totalt 1 200 hektar under tidsperioden. Vid periodens slut bör 1 300 hektar av Gotlands skogsmark (= 1,0 procent) vara biotopskyddad
n Arealen med naturvårdsavtal bör under den angivna tidsperioden ökas till 1 100 hektar (0,9 procent) av skogsmarken.
Utöver detta skall stora arealer skogsmark avsättas frivilligt för naturvård av skogsägare. Målet för frivilliga avsättningar till år 2 010 är 3 500 hektar (=2,8 procent av skogsmarksarealen)
Man kan givetvis undra vila typer av skog det är som på olika sätt skall skyddas. I skrivningen om de gotländska miljömålen konstateras:
För att generationsmålet skall uppnås är det avgörande att det är de ur naturvårdssynpunkt värdefullaste biotoperna som undantas från skogsproduktion.
Det finns en lista som ganska detaljerat talar om vilka skogstyper det handlar om.
n Lövskog (mestadels kulturpräglade lövmarker) .
Här utgår man från att behovet av skydd gäller för 3 000 hektar. Den tänkta fördelningen är följande: Naturreservat 10 procent, biotopskydd 5 procent, naturvårdsavtal 30 procent och frivillig avsättning 55 procent).
Exempel på skyddsbehov i lövskog:
Det handlar ofta om lövängsrester och på träd i dessa kulturpräglade marker har ett stort antal rödlistade och ovaliga lavar hittats.*Det finns också rödlistade marksvampar.
nHällmarksskog
Här sätter man behovet av skydd till 2 500 hektar. Den tänkta fördelningen: Naturreservat 35 procent, biotopskydd 2 procent, naturvårdsavtal 8 procent, frivillig avsättning 55 procent.
Exempel på skyddsbehov i hällmarksskog:
Naturvärdena är främst knutna till de senvuxna, gamla och solbelysta träden samt till död ved i olika former. Här finns olika typer av insekter beroende av gamla och solbelysta träd.
nKalkbarrskog. Här utgår man från att behovet av skydd gäller för 800 hektar. Den tänkta fördelningen är: Naturreservat 60 procent, biotopskydd 40 procent.
Med kalkbarrskogar menas barrskogar med höga naturvärden som växer på kalkrik mark. Här kan finnas rödlistade marksvampar, som anses vara relikter från en tid med annat klimat.
nSumpskog.Här utgår man från att skyddsbehovet är 700 hektar. Den tänkta fördelningen: Naturreservat 20 procent, biotopskydd 10 procent och frivillig avsättning 70 procent.
nGammal barrskog. (inklusive skogsvete).Här utgår man från att behovet av skydd är 1 800 hektar. Den tänkta fördelningen är: Naturreservat 70 procent, biotopskydd 30 procent. Här är målet att bibehålla Gotlands andel skog äldre än 140 år. Ön är speciell i det här sammanhanget. Med gammal skog menar man i södra Sverige skog som är äldre än 120 år. 140-gränsen gäller i Norrland. Gotland hör alltså till Norrland i det här sammanhanget!
nKällmyrar med omgivande skogsmark. Här beräknas skyddsbehovet till 200 hektar. Den tänkta fördelningen är: Naturreservat 70 procent, biotopskydd 20 procent och frivillig avsättning 10 procent.

Kan målen nås?
I skriften med titeln ?Levande skog? görs följande bedömning:
nUtsikterna för att nå målet för skydd av skog genom inrättande av naturreservat till år 2010 är goda.
nFör att nå målet för biotopskydd krävs extra insatser.
nMålet för naturvårdsavtal kommer att kunna uppfyllas.
När det gäller den frivilligt avsatta naturvårdsskogen konstateras att 29 procent av öns skogsmarksareal omfattades av s.k.. gröna skogsbruksplaner då rapporten skrev. Bestånd med naturvårdsändamål i dessa planer uppgick till 3 600 hetkar. Det behövs alltså en fördubbling av denna areal.
Slutligen finns i skogsdokumentet en konsekvensbeskrivning. Uppgiften har varit att beskriva vad konsekvenserna blir om inga åtgärder vidtas för att skydda skogens naturvärden. Vi citerar:
Om all skogsmark brukas rationellt för skogsproduktion får vi ett ensartat skogslandskap med brist på de element och strukturer som förekom såväl i det gamla kulturlandskapet som i naturskogen. Det bilogiska kulturarvet suddas bort från landskapet. Mångfalden av biotoptyper försvinner och arter dör ut. Den ekologiska stabiliteten i skogen riskerar att störas.