Älskade, hatade tvättstuga

Stulna tvättider, kvarlämnat ludd i torktumlaren - och arga lappar. I utställningen ”Tvättstugan” speglar Nordiska museet den allmänna tvättstugan som mötesplats och vardaglig konflikthärd.
– Vi har inte så många mötesplatser där vi behöver samsas med folk som vi inte har valt själva. Alla har tillgång till tvättstugan, men den som bokar tiden har känslan av att det är ett privat rum, säger Amanda Creutzer, projektledare på Nordiska museet.

Arga lappar
Inför utställningen bad museet allmänheten att skicka in autentiska arga lappar från tvättstugor. Ett 80-tal lappar kommer att visas i utställningen och några av dem analyseras också av en psykoterapeut.
– Det är väldigt sällan man lyssnar på någon som skriver ”du din idiot, om du är så dum i huvudet så borde du gå och dö”. Sådana lappar fyller knappt någon funktion, men syftet kan ju vara att få skälla på någon och låta dagens stress pysa ut någonstans, säger Amanda Creutzer.

De flesta förknippar trots allt tvättstugan med något positivt och på en del platser har man gjort den både funktionell och mysig, med pockethylla eller hemmabio för den som väntar på att tvätten ska bli färdig.

Typiskt svenskt
Tvättstugan är en nästintill helsvensk företeelse, med rötterna i 1920-talet. Bara i Finland finns det något som motsvarar den allmänna svenska tvättstugan. Den ingår i folkhemsbygget och blev tidigt en symbol för det rationella hemarbetet och för det moderna Sverige.

Statistiken visar tydligt att vi tvättar för mycket. Bara sju procent av all ”smutstvätt” är i själva verket skitig. Men Amanda Creutzer tröstar med att den allmänna tvättstugan i alla fall är bättre för miljön än att ha tvättmaskin i bostaden.
– Hemma tvättar man oftare och fyller inte maskinen på samma sätt, konstaterar hon.