Kommer scener liknande de vid krigsslutet 1945 utspela sig på gatorna när pandemin är över?
Den 11 mars 2020 är ett datum det kommer att skrivas om i historieböckerna. Gotland fick sina två första bekräftade fall av covid-19, den första personen i Sverige avled smittad av nya coronaviruset och WHO deklarerade covid-19 som en pandemi.
Att WHO klassar det som en pandemi säger egentligen ingenting om hur allvarlig sjukdomen är, men vad är då en pandemi?
– En pandemi innebär att ett virus sprids som drabbar stora delar av världen och påverkar ett stort antal människor över landsgränser, säger smittskyddsläkare Maria Amér.
De restriktioner som vi levt med i snart två år har tagits bort, men pandemin är inte över.
– Rent formellt är det WHO som deklarerar att pandemin är över. De gör bedömningen baserat på den globala överblicken som WHO har. För Europas del är kanske den här vågen den sista betydelsefulla och inom några veckor eller månader kan Europa vara i ett bättre läge, men det handlar även om var resten av världen befinner sig i pandemin.
Det vi däremot vet, är att covid-19 inte kommer att försvinna. Viruset muterar, och under de två åren som pandemin pågått har deltavarianten tagit över från alfa, och nu är omikronvarianten dominerande.
– Virus är olika mycket benägna att mutera, och vi vet att ett influensavirus muterar fortare än ett coronavirus. Men i den här situationen med global spridning av covid-19 har vi extremt mycket virus som cirkulerar samtidigt vilket främjar förutsättningarna att mutera, säger Maria Amér, och fortsätter:
– Det krävs mutation för att viruset ska bli bättre anpassat än tidigare varianter, och vissa mutationer lyckas skapa en variant som sprids enklare, vilket förklarar hur omikron kunde ta över så fort.
När tillräckligt stor andel är vaccinerade, eller har blivit smittade, byggs ett skydd upp i befolkningen.
– Vi antar att även covid-19 så småningom kommer att inrätta sig i vårt samhälle som ett säsongsvirus.
Varför sprids influensavirus just under vinterhalvåret?
– Vi är mer inomhus och umgås närmare varandra. Sedan kan det torrare klimatet påverka virusets spridningsförmåga.
Under 1900-talet drabbades världen av tre pandemier – spanska sjukan, Asiaten och Hong Kong-pandemin. Spanska sjukan, som härjade som värst mellan år 1918 och 1920, blossade upp över världen i tre stora, dödliga vågor för att sedan mildras.
– Efter det stora pandemiska förloppet kom sjukdomen tillbaka men i mindre vågor och i mildare form, berättar Maria Amér.
Närmare i tid ligger utbrottet av coronavirus, sars 2003 och mers 2012. Att världen kommer uppleva fler pandemier kan vi räkna med, men hur lång tid det tar innan nästa är omöjligt att sia om. Däremot innebär vår moderniserade värld och livsstil flera gynnsamma förutsättningar för ett virus att spridas.
– När spanska sjukan bröt ut i slutet av första världskriget påverkades spridningen av truppförflyttningar när soldaterna återvände till sina hemländer. Den värld vi lever i nu, där vi ständigt rör oss globalt, skapar helt nya förutsättningar för en pandemi.
– Dessutom är vi fler människor på jorden och det finns en större konkurrens mellan djur och människa, då olika djurarter lever onaturligt nära inpå oss. När olika djurarter hålls onaturligt nära varandra och nära människor, ökar risken för att virus ska passera artbarriärerna, mutera, och därmed bli ett nytt virus med nya egenskaper.