Tanken har nog slagit de flesta på sistone: Ett år redan.
Maria Amér är så klart inte immun mot den sortens insikter.
– Jag tänker mycket på att det här har pågått i ett år nu. Det som slår mig är hur oerhört snabbt allt gått. Till att börja med hur snabbt viruset spreds över hela världen, inklusive Sverige och Gotland. Även vaccinutvecklingen har skett enormt snabbt: Samma år som viruset sekvenserades har vi fungerande och effektiva vaccin. Det är helt osannolikt att det kunde ske så snabbt, säger hon.
För exakt ett halvår sedan medverkade Maria Amér i en liknande intervju i GT. Vid den tidpunkten låg smittspridningen på en låg nivå, trots att sommaren hade kommit och gått. När smittskyddsläkaren uppmanades att ta en titt i spåkulan blev svaret följande:
"Jag tror att vi kommer att ligga ungefär på den här nivån, men att vi kommer att se kluster som vi kommer behöva identifiera och jobba med."
Som bekant inträffade det första större utbrottet på ön knappt två månader senare, så på den punkten gissade Maria Amér fel. Men att smittan under hösten framför allt spreds i kluster råder det ingen tvekan om.
– Det är den tendensen vi sett: Om en person i en familj blir sjuk drabbas i regel alla i familjen. Vi har sett samma sak på arbetsplatser, säger Amér.
Även om höstens smittoboom tog vissa på sängen, var öns sjukvård väl förberedd, betonar smittskyddsläkaren.
– Vid det laget hade mycket fallit på plats, till exempel vad gäller kapaciteten för testning och smittspårning. Stockholm var hårt drabbat under den första vågen, men vi kunde ta den tiden och bygga upp kapaciteten.
Ordet "lov" har fått en illavarslande klang i pandemins tidevarv: Det var i samband med sportlovet som covid-19 började få spridning i Sverige, och det var efter höstlovet som kurvan på Gotland sköt i höjden.
Hur kommer det sig? Att det sticker iväg vid sport- och höstlovet, men inte sommar- och jullovet?
– Snabba stigningar av antalet fall sker när vi kommit över en viss nivå av smitta samhället. Man måste komma ihåg att den utveckling vi såg efter höstlovet hade börjat några veckor tidigare. När vi slappnar av och börjar träffa fler så ökar smittspridningen, och just i samband med lov kanske man umgås i lite andra kretsar. Under jullovet var efterlevnaden till råd och restriktioner högre. Och vi ser faktiskt exakt samma mönster nu, när antalet fall per vecka fördubblas, precis som runt höstlovet.
Det låter olycksbådande. Vad väntar runt hörnet?
– Det beror på hur bra vi följer råden och rekommendationerna. Men det är klart att det finns en stor risk för ökad smittspridning om vi inte bryter smittkedjorna. Genom att hålla avstånd och tvätta händerna och begränsa hur många vi umgås med så kan vi få ner smittspridningen igen. Men mycket tyder på en lugnare situation i sommar, eftersom temperatur och luftfuktighet påverkar virusets spridningsförmåga. Då kommer dessutom en större del av befolkningen att vara vaccinerad.
Tror du att vi kommer få anledning att göra ytterligare ett temanummer om ett år?
– Sannolikt kommer inte covid-19 att försvinna. Viruset har alldeles för starkt fäste globalt. Men vi kommer förmodligen att kunna kontrollera smittspridningen med vaccin och ökad kunskap. Så småningom kan det bli ett cirkulerande säsongsvirus som vi behöver förhålla oss till, exempelvis genom att vaccinera åtminstone de äldsta och sköraste.