Anders Odelius frågar i sin insändare om regionstyrelsen inte bryr sig om Klintehamns framtid.

När beslutet kom i december 2019 att ge SMA tillstånd till utökad brytning skrev vår dåvarande gruppledare för Miljöpartiet följande till Regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C):

"Utifrån domslutet för SMA i förhållande till vårt yttrande från regionen anser MP att vi bör överklaga domen för att ha en möjlighet att ta ställning till delarna och främst kunna ha synpunkter på villkoren.
Överklagar vi inte och ber om tid att utveckla vår talan har vi ju ingen möjlighet att fortsatt ha synpunkter på delarna.
Rent demokratiskt och för alla oroliga i Klintehamn tycker vi att som Region Gotland är vi skyldiga att ge oss tid att analysera domen."

Svaret från Nypelius var att: "Bedömningen är att vi inte kommer att överklaga. Domen följer i mycket regionens påpekanden."

Regionstyrelsen fick därmed inte möjligheten att diskutera eller besluta om någon överklagan. Det är mycket beklagligt att ordförande valde att hantera frågan så för nu får vi inte veta om det fanns några delar i domen som ledamöterna kunde tänka sig ha åsikter om.

Sen tro jag att de flesta som sitter i RS bry sig, men det är stor skillnad på vad dom olika partierna tycker är bra för Klintehamn.
Det vi ser som ett hot mot miljö och människors livsvillkor, ser andra som utveckling och arbetstillfällen.
När vi oroar oss för grundvatten som går förlorat, så ser andra att ett dyrt avsalta havsvatten är lösningen.

När SMA:s ansökan om fortsatt och utökad kalkbrytning i Klintehamn behandlades vid regionstyrelsens möte den 12/6 -2019. Då valde vi i miljöpartiet att rösta för att avslå ansökan, det gjorde vi utifrån att vi inte kan se att den storskaliga brytningen som SMA planerar är förenlig med utvecklingsplanerna i programmet Klintehamn 2030.
Och att riskerna för grundvattnet och den enorma ökningen av transporterna i området med stora olägenheter för närboende är inte acceptabelt.
Kalkindustri riskerar även att slår ut andra företag i området sen har vi kostnaden för en utbyggnaden hamnen som kommer att bli nödvändig i en redan trängd ekonomi.