Ändrade vädervarningar underlättar beslut

SMHI avser att ändra kriterierna för sina vädervarningar. I framtiden ska de baseras på geografiska konsekvenser.

Stormen Alfrida drog in över Gotland från norr i januari i år, ovanligt, då de flesta vindar kommer från sydväst.

Stormen Alfrida drog in över Gotland från norr i januari i år, ovanligt, då de flesta vindar kommer från sydväst.

Foto: Dennis Pettersson/arkiv

Gotland2019-12-07 09:59

I dag utfärdas vädervarningarna praktiskt taget lika över hela landet, men får väldigt olika konsekvenser. En klass 1-varning för snö - fem millimeter i smält form på sex timmar - innebär olika grad av påverkan om den faller på Gotland eller i Västernorrland.

I det framtida sättet utfärdas istället varningar för de snömängder som bedöms motsvara en viss påverkansgrad. Detta för att skapa bättre förutsättningar att hantera den aktuella situationen.

Det kommandesättet att utfärda varningar bygger också på att SMHI, inför beslut att utfärda varningar, aktivt samarbetar med lokala aktörer. Dessa får då bedöma hur de väntade vindarna eller snöfallen kommer att påverka samhället, vilket utgör grunden för SMHI:s vädervarning.

Projektet sker på lång sikt, först under 2021 väntas SMHI vara redo att införa det nya varningssystemet.

Johan Lundberg är kris- och beredskapsstrateg på Länsstyrelsen och den som är sammanhållande för att på Gotland identifiera relevanta fakta att på sikt vidarebefordra till SMHI. Än är arbetet endast i sin linda, en första träff med bland annat Region Gotland hölls i början av november.

Främst är det vindarnas styrka och riktning som kan ge konsekvenser för den gotländska lokalsamhället, tror han.

– Det vanligaste är vindar från sydväst, men kommer de från annat håll, som Alfrida i början av året som kom norrifrån, kan det ställa till mer problem. Det är den typen av fakta som SHMI vill få in, säger han.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!