Ängshävden på ön hotas av förslag från Jordbruksverket

Länsstyrelsen är i sitt yttrande till Jordbruksverket mycket kritisk till den föreslagna förändringen av betesmarksdefinitionen och det sätt som den är tänkt att införas på. Länsstyrelsen anser att tillvägagångssättet hotar att haverera stödsystemet och att det blir orimligt att nå miljömålen "Ett rikt odlingslandskap" och "Ett rikt växt- och djurliv".
Det handlar om reglerna för hur mycket buskar och träd som ska få finnas och där det av traditon bevarats mycket träd på öns ängs- och betesmarker. Betesmarksrika Gotland tillhör ett av de län som nu sannolikt utsätts värst och länsstyrelsen uppskattar att minst hälften av arealen på ön omfattas om direktstödet tas bort, enligt föreslagen definition.
Merparten av slåtterängarna, en stor del av betesmarkerna, alla skogsbeten och alvarbeten hamnar i kollisionen mellan definitionerna och målen för direktstöd och för miljöersättning.
- Landskapsvårdande bönder och ängshävdare i länet är i många fall uppgivna och trötta på att försöka uppfylla förutsättningar som i hast kan ändras och hävden är därmed i många fall hotad. Hela ängshävden på ön hotas faktiskt av förslaget, framhåller länsrådet Anders Granat och Gunilla Lexell, samordnare betesmarker och slåtterängar, i yttrandet.
Länsstyrelsen framhåller att det är helt nödvändigt att låta nuvarande definition gälla ytterligare ett år och att Jordbruksverket under den tiden ser över hela stödsystemet så att regler inte motverkar uppsatta mål.
Under tiden måste en fungerande stödform arbetas fram och därefter presenteras för ängshävdare och andra brukare och lantbrukare.