I Stockholm pågår just nu ett pilotprojekt där polisen testar ansiktsigenkänning på redan inspelat material mot signalementsregistret.
– Den forensiska delen får utföra viss ansiktsigenkänning, men inte live. Det rör sig om känsliga personuppgifter, vilket är extra skyddsvärt. I just det här ärendet har vi ansett att det inte finns något som strider mot bestämmelserna, säger Elena Mazzotti Pallard, jurist vid Datainspektionen.
Det handlar dels om att lagstiftningen ska ge stöd för åtgärden, dels om att tekniken för genomförandet måste ta hänsyn till dataskyddsreglerna.
Elena Mazzotti Pallard ger ett exempel som inte fått godkänt. Polismyndigheten ville använda ansiktsigenkänning vid passkontrollen på Skavsta flygplats.
– De ville upprätta en databas för att se om bilden i passet överensstämmer med personen som står framför dem. Det har de lagstöd för att göra, men att träna upp programmet och hantera känsliga personuppgifter har de inte lagstöd för.
Om och när Polisen i Sverige kommer att kunna använda ansiktsigenkänning för att upptäcka brottslingar i realtid, kan Elena Mazzotti Pallard inte sia om.
– Men det finns allmänt en våg i Europa att man använder sig mer av ansiktsigenkänning och EU-kommissionen har just kommit med en digital strategi där man pratar om artificiell intelligens och de hör ju lite ihop. Vi går helt klart mot att AI blir vanligare, säger Elena Mazzotti Pallard.