Landets länsstyrelser arbetar sedan flera år tillbaka med att öka andelen planerade kontroller. På Gotland har det arbetet lyckats och förra året stod det planerade kontrollerna för mer än hälften.
– Lite längre tillbaka, både här och i landet, åkte vi på väldigt många anmälningar. I över hälften av fallen var det obefogade anmälningar, vi hittade inget, så det var inte så effektivt. Nu väljer vi noggrannare vilka anmälningar vi åker ut på, säger Lotta Hallenfur, djurskyddshandläggare på Länsstyrelsen på Gotland.
Varje år får länsstyrelsen in närmare 200 anmälningar om bristande djurhållning. En del anmälningar kan avskrivas direkt, eller åtgärdas genom ett telefonsamtal. I de fall som länsstyrelsen gjorde kontroller förra året visade ungefär 30 procent inte på några brister i djurhållningen alls.
– Så i 70 procent av fallen vi åkte ut på hittade vi en eller flera brister, säger Lotta Hallenfur.
Anmälningarna gäller både lantbruksdjur och sällskapsdjur.
– Så här års är det mycket betesdjur, folk ser dem när de kommer ut på bete. Anmälningarna om sällskapsdjur handlar ofta om hund eller katt och bristande rastning men också att folk har för många katter som förökar sig, säger Lotta Hallenfur.
I de mindre allvarliga fallen handlar det ofta om okunskap.
– Du kan ha god djurhållning men har missat att de ska vara ett visst mått på en djurbox eller att en kanin ska ha en sitthylla i sin bur, säger Lotta Hallenfur.
I de fallen är djurägarna också ofta angelägna om att åtgärda problemen.
– I andra änden har vi större gårdar där vi haft ärenden i flera år, där de hela tiden ligger på gränsen, säger Lotta Hallenfur.
Det är heller inte alltid djurägarna håller med länsstyrelsen om att djuren inte sköts om som det ska.
– Ofta kan man komma överens om åtgärder, men om de verkligen håller med om och inser att det är en brist är svårt att veta, säger Lotta Hallenfur.
Det finns olika orsaker till att djurägare inte sköter sina djur som de ska.
– De lite allvarligare bristerna handlar om alltifrån okunskap om djurslaget, till att djurägaren själv har brister i ekonomin, sitt eget mående eller i familjesituationen.
I de fall som bristerna inte åtgärdas kan det bli tal om förelägganden.
– Vi har 15-20 föreläggande om året ungefär, där vi måste gå vidare. Men i de allra flesta fall blir det förbättringar, säger Lotta Hallenfur.