Joakim Hansson for ut ordentligt mot renoveringen av Stora torget i GT i går.
"Stora torget är en skamfläck för Visby", sa han bland annat.
Omgörningen var slarvigt gjord, kvalitetskraven var för lågt ställda och man hade inte ens följt ritningarna, löd kritiken vidare.
Men varken beställaren, det vill säga samhällsbyggnadsförvaltningen i Region Gotland, eller historisk/arkeologisk expertis på Gotlands museum håller med honom.
Grov överdrift
Gun Westholm, första antikvarie på Gotlands museum, tycker att hans uttalanden är delvis pinsamma.
- Riktigheten i vissa av hans påståenden, som detta att man inte följt ritningarna, kan jag inte bedöma. Men att kalla Stora torget för en skamfläck är en mycket grov överdrift, säger hon.
Att ritningarna har följts är dock något som Ann-Sofi Lindskog, avdelningschef på samhällsbyggnadsförvaltningen, kan skriva under på.
- Vi har fått det vi har beställt, säger hon.Visst kan man tolka ritningar och illustrationer olika, men jag tycker att vi fått det jag såg när förslaget presenterades.
Kostnadsaspekt
Kvalitetskraven har varit för lågt ställda, menar Joakim Hansson. Vad säger du om det?
- Vi har, delvis för att hålla nere kostnaderna, återanvänt befintlig smågatsten till stenläggningen. Och till de nya murarna har vi använt kalksten från Gotland. Vi har använt material som finns på ön, men jag tycker inte det är låg kvalitet. Men visst har det funnits en kostnadsaspekt i projektet, tolv miljoner kronor är vad allt ska rymmas inom, svarar Ann-Sofi Lindskog.
Men att det tagit så lång tid. Nästan tre år?
- Ja, det beror främst på en missbedömning från vår sida. Vi trodde att vi skulle klara arbetet i egen regi, men det gjorde vi inte. När vi insåg det blev vi tvungna att göra en regelrätt projektering och upphandling, vilket tog tid, svarar hon.
En mötesplats
Slutbesiktningen av hela ombyggnaden sker i slutet av veckan och om det finns fel och brister kommer de att uppdagas då.
På lördag invigs torget. Och en av talarna är Gun Westholm.
Hon kommer bland annat att tala om torget som en mötesplats.
- Jag tycker det är alldeles fantastiskt att vi äntligen får ett torg för människor igen. Ett torg som är en mötesplats, där man kan slå sig ner och prata, äta och låta barnen leka utan att vara livrädd för trafiken, säger hon.
Tillbaka till 50-talet
Historiskt menar hon att Stora torget i och med ombyggnaden återfår något av sin forna roll.
Det blir den mötesplats det var i stort sett ända fram till 1950-talet då bilarna tog över.