När solen värmer vaknar vårkänslorna.
Och visst är det så att arbetet med att städa bort vissna perenner och torra höstlov känns mer inspirerande när den späda grönskan börjar tränga upp ur jorden, än när höstvindarna sveper in trädgården i råkall kyla.
- Trädgården mår bäst av att man inte städar den för mycket på hösten. Låt det vissna vara kvar över vintern, det ger skydd åt växterna och mat åt maskarna, slår Ann-Kristin, Anki, Hallin fast.
Hon är en av trädgårdsmästarna i DBW:s botaniska trädgård i Visby, och har många års erfarenhet av hur man får växter att må bra.
I parken har man redan kommit en bit på väg med vårbestyren. Många rabatter har rensats och fått påfyllning av kompost och näring. I veckan som gått har penséer planterats invid en "ringlande orm" av narcisser. Småplantor spirar i växthuset och i orangeriet väntar exotiska övervintrare på ett liv i det fria.
Syre, vatten, näring, ljus och värme är sådant alla växter, liksom de flesta levande varelser, behöver för att överleva. Kärlek och omtanke är en bonus för att må bra och riktigt komma till sin rätt. Så, i vilken ände börjar man?
* Förslagsvis med att räfsa bort gamla löv och pinnar och visset fjolårsgräs.
* Klippa bort vissna perenner utan att skada det nya som börjat gro.
* Klipp ner prydnadsgräs helt om allt är visset. På arter som övervintrar räcker det med att "kamma" bort vissna strån med fingrarna.
* Ansa halvbuskar som lavendel, timjan och salvia så att de förblir täta och fina.
* Grävning av rabatter görs vid behov, till exempel vid ny- och omplantering. Ska köksväxtlandet grävas är det våren som gäller. Bara lerjord mår bra av höstgrävning.
*Gödsla åtminstone en gång varje år, på våren. Utbudet är stort, men kogödsel är bra till det mesta och kan köpas säckvis.
Kväverika gödselmedel, exempelvis hönsgödsel, används bara i början av säsongen. Kväve är en bra start för växterna eftersom det gynnar tillväxten. Det är också bra till bladgrönsaker, där man vill ha mycket grönt.
Exempelvis vårens lökväxter kan få en skjuts av kväverik näring nu. Till hösten myllar man i stället ner långsamverkande benmjöl för att ge dem bra förutsättningar till nästa vår.
Tänk på att specialare som exempelvis perenngödning inte är ett universalmedel till alla perenner, eftersom olika arter har skiftande behov. Och enbart konstgödning som Blå korn bör undvikas eftersom det mest ger "konstgjord andning" till växterna.
Maskar och andra mikroorganismer kan inte leva av det och då utarmas jorden. Mullämnen från bland annat kompost och kogödsel behövs för att göra den luftig och fukthållande.
En rekommendation i djungeln av gödning för olika ändamål är att läsa innehållsförteckningen och välja utifrån vad som ska gödslas och när.
- Vi använder Chrysan varje vår, som är lätt att hantera och som verkar både snabbt och länge. Två nävar räcker till en kvadratmeter. Vartannat år lägger vi en blandning av kompost och sand på rabatterna som jordförbättring, så kallad ytkompostering, berättar Anki Hallin.
Hon påpekar dock att inte heller detta är bra till alla växter. De som trivs i väldränerad och magrare jord, exempelvis iris med sina tjocka, ytliga rotstockar, mår bäst i ett ytlager av grus.
Jordfräsning kan ställa till mer skada än nytta. Det förstör jordens struktur som bland annat maskar och mikroorganismer skapat. Dessutom kan resultatet bli att man bara sprider ut rotogräset ännu mer eftersom det blir en ny planta av varje kapad rotbit.
Lägger man i stället ner arbete och tid på att gräva igenom landet och noga plocka bort allt ogräs blir det mindre att göra sen. Rensa också bort ogräsen innan de fröar av sig på jorden.
När förberedelserna är klara kan plantering och sådd på friland börja. Perenner, buskar och träd kan sättas i jorden nu, och en hel del grönsaker och sommarblommor kan sås direkt på växtplatsen.
Vet man att det finns mycket ogräs i jorden kan det vara smart att dröja lite med sådderna. Man kan driva fram en första omgång av ogräset genom att tidigt täcka jorden med odlingsväv. Rensas detta bort innan man sår ligger man så att säga ett steg före ogräset.
De blommor och grönsaker som förgros inomhus kan behöva planteras om i större krukor med ny jord. Först i början av juni brukar det vara riskfritt att plantera ut sommarblommor eller flytta ut krukor. Men innan dess måste de avhärdas.
Börja med att sätta plantor och krukor på en skuggig plats och ta in dem på natten, eller skydda dem med odlingsväv. Vänj sedan växterna gradvis vid solen genom att successivt flytta dem till allt soligare platser.
- Tänk också på att skugga vintergröna växter mot vårsolen med till exempel säckväv. Och att ge dem extra vatten, påminner Anki Hallin.
Dahlior, doftliljor och andra lök- och knölväxter kan man ge en tidig start genom att nu sätta dem i krukor med jord eller torv som inte behöver vara särskilt näringsrik. Då kommer man senare att kunna plantera ut färdiga plantor som blommar lite tidigare.
En välmående gräsmatta behöver också gödslas nu. Kala fläckar kan botas med lite nytt gräsfrö. Den kan också luftas, vertikalskäras och toppdressas om man är ute efter perfektion. Å andra sidan är en gräsmatta med mossa mjuk att gå på. Eller kanske föredrar man det mer vildvuxna, ängslika som man bara klipper slingrande gångar i.
En vanlig gräsmatta ska man helst klippa så ofta så att man inte behöver klippa mer än en tredjedel av gräsets längd varje gång. Låter man sen gräsklippet ligga blir det ny näring för mattan.
När möbler och altaner har setts över kan uterummet "inredas". Förhoppningsvis upplevs arbetet med trädgården som både avkopplande och tillfredsställande. Men man måste också komma ihåg att sitta ner och njuta.
Och för att inte förmörka upplevelsen glömmer vi för en stund all ohyra och alla sjukdomar som kan komma att förmörka trädgårdstillvaron.