Patrik Gustavsson har arbetat som apotekare i många år. Fram till 2011 jobbade han i läkemedelsindustrin.
Andelen läkemedel som vid årets slut var restnoterade i Sverige – vilket innebär att det inte finns tillräckligt av dem för att möta behovet i riket – ökade 2022 med 54 procent jämfört med året dessförinnan, enligt Läkemedelsverket. Enligt myndigheten beror ökningen troligtvis på såväl inflation och ökade tillverkningskostnader som ”en ökad global efterfrågan”.
En som märker av bristen är apotekaren Patrik Gustavsson, som sedan 2019 har jobbat på ett apotek på Gotland. Han är frustrerad.
– Det verkar inte finnas någon röd tråd i vilka läkemedel som restnoteras eller av vilken anledning det sker, säger Patrik Gustavsson.
Han berättar att flera restnoterade läkemedel i nuläget saknar ”likvärdigt utbyte”, vilket innebär att patienterna inte självklart kan växla till en annan fabrikör. Som exempel nämner han Estradot – ett östrogenplåster som används vid klimakteriebesvär – och Inolaxol, vilket motverkar både förstoppning och diarré.
– Men det är också brist på vanligare läkemedel, som flytande ibuprofen och paracetamol, säger Patrik Gustavsson.
För honom och hans kollegor har problemen tydligast visat sig med diabetesmedicinen Ozempic. Den finns i dosering om 0,25, 0,5 eller 1 milligram och patienten tar den genom en spruta en gång i veckan. Under
Det var nämligen först efter att Patrik Gustavsson redan hade gjort en beställning på Ozempic – med dosen 0,5 milligram – som det framgick att det aktuella importföretaget hade bett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) om att den doseringen inte längre skulle ingå i högkostnadsskyddet.
– De har på egen hand importerat det till Sverige och menar att ersättningen som TLV erbjuder är lägre än vad de betalade. Så nu kostar den 1 838 kronor för patienten. En sådan förpackning räcker i en månad. Det har inte många råd med, säger Patrik Gustavsson.
Trots att det endast är ett bolag som tillverkar Ozempic så kan apoteken köpa in medicinen från olika importföretag. Men enligt Patrik Gustavsson är det i nuläget bara företaget som tagit ur medicinen ur högkostnadsskyddet som kan tillhandahålla dosen 0,5 milligram.
När de andra distributörerna kan leverera Ozempic i den dosen kan patienterna alltså få den billigare igen, men i väntan på det så kvarstår det höga priset.
De förpackningar av Ozempic som Patrik Gustavsson beställde innehåller fyra doser och kostar i nuläget 1 838 kronor för patienten. Eftersom patienten ska ta en spruta i veckan motsvarar det i nuläget en kostnad på över 20 000 kronor per år. Om det fortfarande hade omfattats av högkostnadsskyddet hade kostnaden blivit max 2 600 kronor.
Hur känns det som apotekare?
– Förjävligt. Folk lider. Att gå med obehandlad diabetes är livsfarligt. Man hade förstått om patienterna blev förbannade, men hittills har de bara varit uppgivna, säger Patrik Gustavsson.
Han och hans kollegor uppmanar alla som kommer in till dem och inte har råd med Ozempic att kontakta sin läkare. Och enligt honom borde TLV ta med medicinen i högkostnadsskyddet igen – även om det kostar.
– I sådana här lägen måste det gå att lösa. Men på lång sikt krävs politiska beslut om att ålägga någon ansvar för svensk läkemedelsförsörjning. Just nu har ingen det – varken staten, regionerna, producenterna eller distributörerna.
OBS. I en tidigare version av artikeln framstod det inte tillräckligt tydligt att det endast är ett importföretag som har undantagit just Ozempic-förpackningar med dosen 0,5 milligram från högkostnadsskyddet. Om apotek köper in medicinen från andra importörer, eller i en annan dosering, ingår det alltså fortfarande där.
I den tidigare versionen stod det även att en patient behöver betala maximalt 6 382 kronor innan högkostnadsskyddet för läkemedel slår in. Det var felaktigt. Den korrekta maximala summan är 2 600 kronor.