Är detta vad som väntar jordbruket?
Räkna med torrare somrar och mindre snö på Gotland i framtiden. Varmare vintrar kan även komma att kräva mer bekämpningsmedel inom jord- och skogsbruket.
Människans utsläpp av skadliga ämnen anses vara en förklaring, och de senaste årens översvämningar och stormar har av många forskare ansetts vara en följd av detta.
Saltvatten i brunnarna
SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, har beräknat klimatförändringarna för de närmaste hundra åren.
Avsmältningen av jordens ismassor leder till stigande havsnivåer. Det kan bland annat öka risken för att saltvatten tränger in i fäskvattenbrunnarna på Gotland, säger Gunn Persson, hydrolog och klimatforskare vid SMHI.
Det finns också anledning för tillståndsgivande myndigheter att tänka på riskerna med att bevilja husbyggen nära vatten.
Översvämning och storm
Institutet anlitas allt oftare att föreläsa om klimatet vid landets kommuner och länsstyrelser.
I går besökte Gunn Persson Gotlands Risk- och sårbarhetskonferens, ett samarbete mellan bland annat myndigheterna för att öka säkerheten och tryggheten på ön.
Sommaren 2003 dog 10 000 människor av den värmebölja som lade sig över Frankrike.
Förra sommaren drabbades Småland av omfattande översvämningar och i vintras orsakade stormen Gudrun omfattande skogsskador samt tio dödsfall i Sverige.
Torrare i södra Sverige
Gunn Persson är övertygad om att vi får uppleva fler och extremare väderomslag i framtiden.
- Det blir blötare i norra Sverige och torrare i södra, och det inkluderar även Gotland. Snön minskar kraftigt, framför allt snösäsongens längd.
Även om nederbörden ökar vintertid är det inte säkert att den kommer ner som snö, säger Persson.
Milda vintrar
De tillfällen då termometern visar under nollstrecket i januari och februari kan i framtiden bli mycket få på Gotland, något som kan få följder bland annat för jordbruket. Överlevnadschansen för virus och skadeinsekter ökar kraftigt när minusgraderna uteblir.
- Vi ska vara glada över våra kalla vintrar, det gör att vi inte behöver använda så mycket bekämpningsmedel i Sverige.
Hälsofara
Koldioxidutsläppen anses vara en viktig faktor bakom klimatförändringarna.
SMHI befarar konsekvenser för tillgången på dricksvatten, ekosystemet och människors och djurs hälsa.
Vi får även räkna med fler fall av allergier, sjukdomar burna av fästingar samt hjärt- och kärlsjukdomar.
Det är omöjligt att förutse hur lång tid det tar innan följderna av klimatförändringarna slår igenom - om alls. Människan kan styra utvecklingen genom att strypa föroreningen av miljön.
Kännbara effekter
Men även om vi lyckas minska utsläppen av miljöfarliga ämnen kommer det att ta flera hundra år för klimatet att hämta sig.
Och för haven kan det röra sig om tusentals år.
SMHI har inte gjort någon lokal studie av Gotland. Även om inte klimatförändringarna slår hårdast mot Skandinavien kan följderna bli mycket påtagliga även här, påpekar Gunn Persson.
Katastrofer kan få kännbara politiska och ekonomiska effekter, även mycket långt från de värst drabbade områdena.
Så jobbar vi med nyheter