En dyster elevprognos med 1 000 färre barn de närmaste tio åren gör att regionen hade tvingats spara 44 miljoner kronor inom skola och förskola. Men under tisdagen kom beskedet från den politiska majoriteten: Skolan undantas målet att spara en procent och det gör en lättnad på 14 miljoner kronor.
– Det är bra att de undantar skolan, men de behöver ändå hitta en lösning för att finansiera den skola vi har. Arbetsmiljön är tuff och man behöver betala för den skola man vill ha, säger Linda Rung, lärare på Solklintsskolan i Slite och en av två ordföranden på ön för Sveriges lärare Gotland.
Enligt en tjänsteskrivelse till politikerna inför onsdagens möte i barn- och utbildningsnämnden skulle förskolan ha behövt spara 6,95 miljoner kronor – vilket motsvarar 28 tjänster under 2025. För öns grundskola var besparingarna ännu större, motsvarande 65 tjänster.
Med 14 miljoner kronor som nu undantas återstår att se hur resten av besparingarna ska fördelas.
– Tyvärr är jag inte förvånad. Tjänstemännen har flaggat i flera år för att ekonomin inte går ihop och att vi får färre elever, säger Linda Rung.
Hon befarar att barn och pedagoger kommer att få dela bördan flera år framöver.
– Jag är jätteorolig för våra medlemmar som sliter hårt redan, för att räcka till för våra gotländska barn. Jag är jätteorolig för deras arbetsmiljö. Det finns inte behöriga lärare på alla skolor, och det är svårt att få tag på vikarier.
Ytterligare besparingar drabbar de elever med särskilda behov allra värst, eftersom resurspersonal och elevassistenter blir lättast att ta bort, menar Linda Rung.
– Det kommer att göra det otroligt svårt för de barnen, och det är jätteoroligt för hela den gotländska skolan, säger hon och pekar på mycket stora effekter för pedagogiska kvaliteten för barnen samt i arbetsmiljön för personalen.
Även de minsta barnen kommer att få vara med och betala, i form av kraftiga försämringar, varnar Linda Rung.
– Det kommer att innebära färre vuxna som tar hand om fler barn i den gotländska förskolan.
Lärarfacket anser att mer pengar hade behövt skjutas till redan för flera år sedan, för att ge de öns barn en acceptabel och dräglig miljö i skola och förskola.
– Det är inte min uppgift att säga var de pengarna ska tas. Jag tycker absolut att barn ska ha nära till sin skola, och att vi ska ha en levande landsbygd. Då måste det skjutas till mer pengar, nu sitter vi där vi sitter, säger Linda Rung.