Arbetar för att få gäddan tillbaka

Enligt Peter Landegren, ordförande i Gotlands Sportfiskeklubb, stämmer inte detta riktigtvisst har läget varit dåligt för abborre och gädda under flera år men nu ser man "ett ljus i tunneln".
Han påpekar att det finns tecken på en återhämtning.

Det var redan i slutet av 1980-talet som yrkesfiskarnas fångststatistik visade en nedgång när det gäller förekomsten av gädda och abborre i gotländska vatten, berättar Peter Landegren.
År 2001 kom fångstförbudet under lektiden, 1 april-31 maj varje år.
I dag förkommer inget yrkesfiske av gäddan och sportfiskare som får en gädda på kroken släpper tillbaka dem med tanke på återväxten.
Enligt Peter Landegren finns det en förståelse och en vilja bland öns sportfiskare att försöka underlätta så att gäddbeståndet ska kunna återhämta sig.
Det finns fiskare som mycket aktivt deltar i arbetet med att försöka åstadkomma en återhämtning som exempelvis Klinte Båtklubb som med hjälp av statliga fiskevårdsmedel har börjat röja upp i den förut så igenväxta Klinteviken för att underlätta för gäddans lek.
Klinte båtklubb
Det roliga med Klinte båtklubb är att det är yrkesfiskare, husbehovsfiskare och sportfiskare som arbetar tillsammans med att förbättra området, säger Peter Landegren.
Problemet i Klintehamn är, enligt Landegren, att igenväxningen hindrar vattnet från vattendragen, det slammar igen i viken, näringssalterna är höga på grund av vattnet från reningsverket, spigg äter upp gäddlarverna och skarven äter de lite större gäddynglen.
Man vill att reningsverket ska släppa ut sitt vatten lite längre ut eftersom detta vatten nu trycks in i viken vid sydvästlig vind och blir kvar där.
Genom att man rensar upp i viken så ökar genomströmningen och det är gynnsamt.
Peter Landegren berättar att övergödningen runt Gotlands kuster är på väg att minska att näringssalterna verkar minska successivt och att man numera tydligt kan se att det sker en återhämtning.
Gotlands Sportfiskeklubb deltar sedan 2001 i ett EU-projekt "Tryggad fiskeresurs för fisketurism på Gotland".
Via länsstyrelsen har man samlat Fårösunds Sportfiskeklubb, Klinte Båtklubb och Östra Gotlands vilt och fritid i projektet vars främsta uppgift är att trygga fiskeresurserna och däribland även gädda och abborre.
De gotländska fiskebestånden är unika, det sätts inte ut yngel utan det handlar om vilda stammar och det gäller sedan att bara "ta räntan inte kapitalet", påpekar Peter Landegren.
Ett ljus i tunneln
Orsaken till att bestånden av gädda har minskat beror på att det finns för få lekområden kvar. Det som påverkar leken är vegetationen som gäddan fäster sin rom på. Saknas vegetationen blir det ingen lek på den platsen. Att den gäddvänliga vegetationen försvinner är kopplat till övergödningen.
Enligt en larmartikel i Svenska Dagbladet skulle det bara finnas två lekplatser kvar för gäddan på Gotland men detta stämmer inte, enligt Peter Landegren som har följt provfiskningen:
De områden där vi hittar vattenvegetation hittar vi även gott om gädda. Vi ser alltså ett ljus i tunnelndet sker en sakta återväxt.
Enligt Peter Landegren fanns det tills för ett år sedan antingen stora gammelgäddor eller också mycket små gäddor men ingenting där emellan.
Det understryker att det är något fel i systemet. Det finns ingen storlekspyramid, säger Peter Landegren.
Det tar tre år innan de små gäddorna blir könsmogna så det måste få ta sin tid.
I framtiden kan det mycket väl bli aktuellt med begränsningar när det gäller husbehovs- och sportfisket. Att fiskarna måste uppge antalet fångade fiskar i rapportering.
Torskbeståndet påverkar
Det sker stora ekologiska förändringar i Östersjön. Torskbeståndets nedgång har inneburit att skarpsill och strömming har ökat. Sill och strömming äter plankton i stora mängder och följden blir att planktonförekomsten minskar för gäddynglet då det är i sitt känsliga stadium.
Det finns två former av gädda på Gotlandde som leker i brackvatten och gäddor som är födda i sötvatten. De senare simmar ut i havet för att växa upp vid kusten och sedan gå tillbaka till sötvatten vid leken.
De senare kallas sötvattengäddor och har minskat kraftigt på grund av utdikning och sommartorka. Ynglen hinner inte ut innan vattendragen torkar upp. Alltså får inte havsbestånden den förstärkning från sötvattengäddan som tidigare var vanlig.
Peter Landegren berättar att han nu försöker undersöka var gäddorna är födda.
Märkning av gäddor har visat att de är hemtrakten trogen i hög grad. De rör sig högst någon mil längs kusten och återvänder vid leken.
Peter Landegren påpekar att det alltid går att göra mer när det gäller att underlätta för återväxten men det är en resursfråga. När det gäller abborren kan man lägga ut så kallade risvasar. I riset lägger abborren sina romsträngar och i riset får sedan ynglen skydd medan de växer.
När det gäller gäddan så måste man öppna upp övergödda vikar och fungerande lekområden måste skyddas året runt.
Man måste också återskapa våtmarker runt om på Gotland vilket är gynnsamt för många djurarter.
Lokal förvaltning
Peter Landegren berättar att regeringen snart kommer att besluta om Gotland ska bli ett av de län som ska få lokal förvaltning när det gäller de uppsatta miljömålen. Det ska bli ett ökat samarbete mellan de parter som bedriver miljövård här och det är gynnsamt.
Den fisketurism som man vill ha på Gotland är nu enbart inriktad på havsöringen och turisterna är införstådda med att ett lågt fångstuttag gäller för alla, konstaterar Peter Landegren.
Projekttiden för "Tryggad fiskeresurs för fisketurism på Gotland" går ut i slutet av månaden. I nuläget är inga nya projektpengar beviljade men Peter Landegren hoppas på en fortsättning.