"Arbete och natur måste samsas för Gotlands bästa"
Oro och hårda ord när Miljödomtolen i går tittade på det område där Nordkalk har ansökt om provbrytning.
Det förklarade Hans-Erik "Kea" Svensson, politiskt och fackligt aktiv och anställd på Nordkalk.
I går tog sig Miljödomstolen en titt på området där Nordkalk har ansökt om provbrytning av kalksten.Det växlades en del hårda ord där ute i Bungeskogen. Att de 130 arbetstillfällena på Nordkalk, och de andra jobb som den verksamheten genererar, riskerar att försvinna till förmån för gaffelfibbla och andra naturvärden av riksintresse har flera av de anställda vid Nordkalk svårt att förstå.
- Unika platser finns över hela Gotland. Så här ser 90 procent av skogen på Gotland ut. Mer unikt är inte det här området, sa Tony Johansson, ordförande för Industrifacket vid Nordkalk.
Han fick förstås mothugg.
- Det där är helt fel. Jag har varit med och inventerat hela Gotland från 1983 och fram till nu och det här området är speciellt. Gaffelfibblan finns i princip bara här, sa Jörgen Pettersson, Gotlands botaniska förening.
Riksintresse
Mikael Lundholm, Nordkalks juridiska ombud, framhöll att det område på norra Gotland som Naturvårdsverket klassat som riksintresse för naturvården är hela 9 700 hektar stort.
- Huvudtäkten vi vill anlägga är 200 hektar, alltså några procent av ytan. Och provtäkterna som vi talar om nu motsvarar en tiondels promille. Ändå anser Naturvårdsverket att detta ingrepp innebär påtaglig skada på riksintresset. Att området därmed förlorar sin ställning som riksintresse för naturvården.
Rikard Janson och Helene Lindahl från Naturvårdsverket förklarade att det inte går att resonera så, att ingreppet storlek inte är avgörande för vad som räknas som påtaglig skada.
- Vi ser området som en helhet. Det är just det stora sammanhållna området som är riksintresset, sa Helene Lindahl. De båda provtäkterna på 40 gånger 50 meter kommer att synas och det utgör påtaglig skada. Dessutom kopplar vi ihop det med syftet med provbrytningen, nämligen att anlägga ett stort kalkbrott.
Bladrosetter
- Nu vill vi se var fibblan växer, utbrast miljödomstolens ordförande Henrik Löv.
Jörgen Pettersson lotsade gruppen till ett område cirka 50 meter från den ena planerade provtäkten och visade på de bladrosetter som denna årstid är det enda som syns av växten.
- I somras fanns här 64 exemplar av gaffelfibblan.Och ytterligare 100 meter härifrån fann vi hela 162 fibblor. Det är Gotlands största bestånd. Och den växer bara på norra Gotland, även om man hittat ett exemplar i Hamra en gång.
Ett våtmarksområde några hundra meter från de planerade provtäkterna inspekterades också innan man tog en titt på Ojnarevägen, den gamla skogsväg som Nordkalk vill använda för att med lastbilar transportera den krossade kalkstenen från provtäkterna till länsväg 148 och sedan vidare till Storugns. Vägen är ganska smal och just nu ganska mjuk.
Bevara vägens värde
- Bolaget tror sig kunna bevara vägens värde. Det finns inga planer på att ändra sträckningen, höja eller bredda vägen. Eventuellt med reservation för breddning på vissa ställen, förklarade Mikael Lundholm.
Nordkalk har sagt sig berett att som säkerhet ställa 100 000 kronor för återställande av provtäkterna efter avslutad verksamhet. Henrik Löv ansåg att det behöver kompletteras med pengar för att återställa skador på vägen. Mikael Lundholm tyckte att 50 000 kronor till detta verkar rimligt. Naturvårdsverkets Helene Lindahl tyckte att det lät väldigt lite.
- Om det räcker går inte att avgöra nu, påpekade Kalle Nyberg, länsstyrelsen. Det beror ju precis på vad bolaget gör med vägen och vilka skador som ska återställas.
Vill ha dialog
Efter en stunds resonerande sa Mikael Lundholm att bolaget kan tänka sig 250 000 kronor för återställande av både området och vägen.
Ojnarevägen ägs av en Bunge skifteslag, en samfällighet som består av markägarna. Även Nordkalk ingår i skifteslaget och anser sig därför ha rätt att använda vägen. Om det finns några civilrättsliga hinder för detta är inte utrett.
- Vi har inte tagit ställning i frågan ännu, men vi vill ha en dialog mellan bolaget och övriga markägare, förklarade Mats Widgren, kassör i Bunge skifteslag. Tunga lastbilstransporter blir ju en ny typ av trafik här, även om det går en och annan timmertransport i dag.
Längs vägen finns också en järnåldersbosättning. Stensättningar ligger alldeles intill vägbanan och det finns en oro för att dessa ska skadas.
- Om miljödomstolen beslutar att säga nej till Nordkalks ansökan kan det innebära att verksamheten på Gotland försvinner, och det Gotland. Då vill inte jag vara politiker längre, sa Kea Svensson.
När miljödomstolen avkunnar dom i målet var inte bestämt i går. Det kommer att kungöras senare.
Så jobbar vi med nyheter