Arbetslösheten på Gotland - del 1
Vid årsskiftet var nära 2.000 gotlänningar öppet arbetslösa på Gotland. Och 925 personer sysselsattes i olika typer av arbetsmarknadsprogram. Det innebär att ungefär åtta procent av öns befolkningen i yrkesverksam ålder är utan jobb. På byråkratspråk säger man att vi har ett obalanstal på åtta procent. Värst är situationen bland de unga.
Fortsatt ökning väntas
- Arbetslösheten stiger alltid något i december, det är terminsslut och nya grupper anmäler sig som arbetssökande. Men även om det är en normalt med en ökning, finns det anledning till viss oro, säger Tina Ersson, arbetsmarknadsdirektör på länsstyrelsen.
Hon vill inte överdriva oron.
- Men vi är klart observanta på utvecklingen, säger hon.
Arbetsmarknaden på Gotland har i flera år präglats av anställningsstopp och varsel. Och man har fortfarande inte sett de slutliga effekterna av den omdaning som öns arbetsmarknad genomgår.
I länets arbetsmarknadsprognos spår man att arbetslösheten kommer att fortsätta stiga under året. Fram mot sommaren sker som vanligt en utplaning, men sen tror man vi får se en ytterligare ökning av arbetslösheten under tredje och fjärde kvartalet till följd av alla friställningar genom försvarsbeslutet.
Man tror sig dock kunna möta den ökande arbetslösheten ganska bra.
- Vi går in i året med ganska goda resurser, säger Tina Ersson. Vi har fått en bra medeltilldelning.
89 miljoner kronor finns till aktivitetsstöd (försörjning till dem som går på program).
30 miljoner kronor finns till utbildningar och flyttningsbidrag.
70 miljoner kronor finns för lönebidrag till arbetshandikappade.
25 procent är ungdomar
Den grupp hon är mest oroad för är ungdomarna.
- Gotland har högre arbetslöshet än de flesta län och situationen är bekymmersam, säger hon.
Det är svårt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och fasta tjänster finns i stort sett inte.
Vid decemberräkningen var ungefär 25 procent av de öppet arbetslösa under 25 år. Eller 467 personer.
Dessutom gick cirka 200 ungdomar på olika ungdomsprogram - praktik, projekt eller liknande.
Praktik och projekt
Och ungefär så har det sett ut i ganska många år nu. Siffrorna pendlar litet upp och ned, men grundsituationen är densamma: jobben är sällsynta, som ung får man hanka sig fram på praktik och projekt, såvida man inte väljer att flytta eller studera.
Och det gör de flesta efter ett eller ett par år; de flyttar och/eller börjar studera.
- Efter en eller två praktikperioder inser de flesta värdet av att vara självförsörjande. De vet mer vad de vill och är kanske beredda att satsa på en längre utbildning, eller så har de redan fått in en fot i ett yrke, säger Erik Kärrbrink som jobbar med arbetslösa ungdomar på kommunens arbetscentrum.
Ungdomsgaranti
Han säger att trots att det är kärvt på arbetsmarknaden så löser det sig för de flesta.
- Drygt 60 procent av de ungdomar som slutar hos oss gör det på grund av jobb eller studier, säger han.
Och de flesta har då bara varit inskrivna en period.
- Men ibland tar det längre tid, och det blir ofta svårare för dem som inte kan tänka sig att flytta, säger Erik Kärrbrink.
Det är via arbetscentrum som den statliga ungdomsgarantin effektueras, den som garanterar att ingen ungdom under 25 år ska behöva gå utan sysselsättning mer än högst 100 dagar. När tre månader gått ska arbete, praktik eller studier erbjudas.
Så jobbar vi med nyheter