Arbetsmiljö-problem på sjukvårdsrådgivningen

Vårdförbundet på Gotland anser att bristerna i arbetsmiljön vid sjukvårdsrådgivningen är allvarliga. I en skrivelse till Arbetsmiljöverket begär Vårdförbundet att kommunen ska åtgärda problemen i arbetsmiljön så snart som möjligt. Vårdförbundet ställer krav på en skriftlig handlingsplan samt tidsplan för åtgärderna.
- Sjukvårdsrådgivningen har gått på knäna i ett halvår. Vi har påtalat bristerna, men ingenting har hänt. För ett år sedan var vi flexibla och klara att ta emot förändringar, i dag är vi körda i botten, säger Britta Mann som jobbar vid sjukvårdsrådgivningen.
Enligt henne och Vårdförbundet gäller bristerna den fysiska så väl som psykiska arbetsmiljön. Dit hör ständig underbemanning, hälften av den dimensionerad personalen saknas. Två tjänster som är obesatta och två nyckelpersoner är långtidssjukskrivna. Rekryteringen av personal fungerar inte och personalen som jobbar har ständinga schemaförändringar.

Påpekat brister
Huvudmannaskapet har efter politiskt beslut gått över från Räddningstjänsten till hälso- och sjukvårdsförvaltningen. På ett möte efter det som hölls med ansvarig ledning i oktober, på initiativ av sjukvårdsrådgivningens personal, bestämdes att en samarbetsgrupp skulle tillsättas för att utreda problemen, men än har gruppen inte sammankallats.
Chefsskapet på sjukvårsrådgivningen har haft en tillfällig lösning och först i december förra året presenterades en person som hälso- och sjukkvårdsförvaltningen utsett till chef. Det utan föregående diskussion med medarbetare eller i lokal samverkan. Delaktighet och medinflytande saknas, skriver Vårdförbundet.

Underbemannat
Vid sjukvårdsrådgivningen jobbar personalen på ett schema med treskift, dagar, kvällar och nätter. Sjukvårdsrådgivningen har många uppdrag och förutom telefonjour och vägledning ingår också att bistå SOS på Gotland och i Norrköping som högsta medicinska kompetens. Sjukvårdsrådgivningen förmedlar också kontakter mellan olika enheter inom vården.
Åtta personer bemannar nu sjukvårdsrådgivningen, och den ständiga underbemanningen leder till att personalen ofta jobbar ensamma, även under de pass som planerats som dubbelbemannade.

Stress
Långa väntetider för patienter och beslut under stress blir följden för personalen. Om det inte vore för att personalgruppen är så flexibel som den är skulle sjukvårdsrådgivningen få stänga delar av dygnet enligt Britta Mann. Det går inte heller att utesluta att patienter skulle kunna drabbas på grund av den höga arbetsbelastningen.
- När turerna ständigt byts innebär i sig en stress, och att dessutom aldrig ha en kollega på plats så går det inte att utesluta att patienter skulle kunna hamna i kläm, säger Britta Mann.