Den här segern har inte uppmärksammats så mycket - och kanske var det också lite genant för arrangerade KSSS, Kungliga Svenska Segel Sällskapet, att en liten och okänd båt skulle vinna. Men visst kan det vara värt att uppmärksamma nu när det är dags för tävlingens 70-årsjubileum. Starten går om några veckor, den 1 juli.
Då, till premiärseglingen sommaren 1937, hade bara 42 båtar anmält sig. Endast fem var svenska, övriga kom från Tyskland, Danzig, Polen, Litauen, Finland, England och USA.
Sven Saléns Havsörnen, byggd speciellt för den här tävlingen, hörde som sagt till favoriterna. Men också tyskarna ansågs ha goda chanser, somden snabbseglande Schwanenweiss liksom Orion och Asta från Hitlers "kriegsmarine". Hakkorsflaggorna vajade ju från piren i Visby.
Mindre än Krampmacken
Av de fem svenska båtar kom alltså en från Gotland. Men Mosca var inte stor, endast 8,5 meter lång och alltså mindre än lilla Krampmacken. Näst minsta båt var en hel meter längre. Segelytan låg kring 50 kvadrat, mindre än hälften av de stora båtarnas.
Så kom också lilla Mosca på efterkälken redan från början. Havsörnen tog ledningen, sen följde de andra stora båtarna strax efter. Men på slutet blev det tyska Schwanenweiss som passerade och allra först passerade mållinjen i Visby vid 15-tiden på fredagseftermiddagen.
Då hade Aje de Jounge och hans Mosca inte ens hunnit runda Bredsansudde på Gotska Sandön. Först vid 4-tiden på lördagsmorgonen, då åskådarna på piren för länge sedan gått hem och lagt sig, kom Mosca tyst och stilla inseglande i Visby. Hon var då 13 timmar efter första båt och hade behövt drygt 67 timmar för hela seglingen.
Vilket fint pris!
Kvällen innan hade väl de flesta trott att Havsörnen var vinnare. Men, som sagt, när man räknade in Mosca efter gällande mätningsgsregler var det hon som vann KR-klassen.
Man tävlade främst i två stora klasser, dels KR-klassen, dels Bermudas-klassen. Havsörnen fick nöja sig med att vinna den senare medan Mosca alltså tog hem KR-klassen.
När landshövding Rodhe vid den stora balen på Snäck delade ut priserna fick väl Sven Salén det allra finaste men Aje de Jounge kom inte långt efter. Inte minst fick han ta emot Hans Kungliga Höghet Kronprinsens hederspris, och kanske ännu finare var Gotlänningarnas vandringspris, en ståtlig pjäs som nog konsul Ekman, Gotlandskungen, ordnat fram. Ekman var på den tiden KSSS representant på Gotland. Aje fick också hederspriset som skeppsredare Salén, andrapristagaren, satt upp.
Men det var nog lite genant för arrangörerna att en sån här liten och okänd båt skulle ta hem segern och de finaste priserna. Efteråt förklarade man att det skulle ha blivit ett helt annat resultat om det blåst friskare under seglingen så att de stora båtarna haft mera vind i sina segel. Nu var det bara svaga och växlande vindar och det gynnade lilla Mosca.
Men - det kan inget ta ifrån henne, hon vann!