Regional utveckling och tillväxt fyllde Wisby Strand med ett digert program. Pandemi och krig, höga elpriser, och inte minst bränslekostnader till trots, så mår Gotland relativt bra.
– Det finns de som kämpat otroligt under pandemin, inte minst besöksnäringen. Mitt i allt det här växer Gotland och utvecklas positivt, vi har passerat 61 000 invånare. Att en så liten plats som Gotland attraherar 3 200 nya gotlänningar under förra året är inte dåligt, säger Roger Hammarström, verksamhetsledare för Tillväxt Gotland, en av sju arrangörer till dagen.
Ändå finns stora utmaningar, nödvändiga att ta tag i, menar han.
– Vi tittar bort mot år 2040. Då måste vi göra vår läxa här och nu för att vi ska nå våra visioner, säger Roger Hammarström och lyfter klimatomställning, hållbarhet och bostadsbrist som nyckelfaktorer.
Till den senare är Johan Åhström i Sanda ett levande bevis. Han flyttade för två år sedan till Sanda med sin familj och sitter nu i styrelsen för Hela Sverige ska leva.
– Vi hade ingen koppling innan till Gotland, säger han från scenen med dottern Irma, 1 år, i bärsele på magen.
En välkomnande attityd på ön, både föreningsliv och näringsliv året runt, och en stark längtan till landet, drev dem till flytten – något de aldrig ångrat. Det enda som fick dem att tveka var bostadsfrågan.
– Var ska alla bo? Det är dyrt att köpa, svårt, nästan omöjligt att hyra. Det är svårt att flytta hit och svårt för de som vill stanna kvar och bo här, säger Johan Åhström.
En lösning för Gotland vore det norska alternativet boplikt.
– Har man över en viss storlek på hektar mark måste man bo där. Det skulle innebära en populationsökning på Gotland och jag är definitivt för det, säger David Ruthström, under dagen utsedd till Årets eldsjäl, och berättar hur mörkt det är i fönstren i februari i husen på Fårö där han bor.
Skyldighet att skriva sig där man äger mark och fastigheter, menar han, skulle öka möjligheterna för skola, fler barnföräldrar och därmed också ge en levande landsbygd.
– Det är ett trendbrott, 2018 minskade Stockholms län för första gången på 15 år. 2021 flyttade 7 000 fler från än till Stockholm, säger han om trenden att bo och försörja sig på landet.
Efter att företrädare för Årets socken Etelhem berättat om sin framgång klev landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S), partiledarna Annie Lööf (C) samt Ulf Kristersson (M) upp på scenen. Färjeupphandling, en tredje elkabel och försvaret lyftes i debatten om hur hela Sverige ska leva.
– Väldigt många människor bor inte nära en tunnelbanestation och det måste politiker förstå, säger Ulf Kristersson och lyfter de kraftigt höjda bränslekostnaderna som ett landsbygdsproblem.
När det gäller bostadsfrågan menar Annie Lööf att en alltför stelbent lagstiftning har hindrat bostadsbyggandet.
– Vi måste se till alla regioner som har växtvärk. Vi har förhandlat fram en helt ny lagstiftning, säger hon til GA och hoppas att den ska få stöd i riksdagen och därefter öka möjligheten att bygga nära våtmarker som i dag är ett hinder.
Kriget i Ukraina har satt extra fokus på frågan om Sveriges självförsörjningsgrad.
– Svensk livsmedelsproduktion måste öka och bonden få betalt, säger Anna-Caren Sätherberg (S) innan Ninni Kolmodin, från Lau och kandidat till Årets eldsjäl, fick sista ordet:
– Landsbygden ska vara centrum i världen. Ska vi leva måste vi ha mat och var kommer maten ifrån? Jo, landsbygden.