Sven Sjögren sågs sista gången i livet 6 oktober 1972. Försvinnandet har lett till många spekulationer. En vanlig teori är att han mördades och maldes ner till minkmat.
Årets gotlänning
Nominerad till årets gotlänning, han? Stig Larsson har teorier om många saker, även detta.
– Jag tror det var han den där vaccinationsvärden. När han kom på vem jag var och att han sett mig på tv sa han: ”Jag ska nominera dig till Årets gotlänning.” Jaha, sa jag och tänkte att det inte skulle bli något av det. Det blev det visst.
Tv-programmet – om någon mot förmodan missat det – är SVT:s dokumentär ”Vad hände med Sjögren”. De två avsnitten kretsar kring lantbrukaren Sven Sjögren och hans mystiska försvinnande 1972. Men lika mycket handlar det om Stig Larsson, den karismatiska privatspanaren som ägnat 50 av sina 71 år åt att lösa fallet.
– Jag kände David (Andersson, regissören) lite sen innan. Varje gång vi träffades tog jag upp Sjögren, minkfarmen och allt det där. Han blev väl lite upptrissad av mig. Från början var det tänkt som en kortfilm åt hembygdsföreningen, men David fick med sig SVT på tåget. Då blev det fart. Det fanns inte i mina drömmar att det skulle blir så mycket uppståndelse runt mig och filmen, säger Stig Larsson.
Det plingar till i hans mobil.
– Jag vet inte hur de bär sig åt för att snoka rätt på mig ... Vissa av dem är på fastlandet. Jag får fortfarande sms från personer som sett filmen. Ibland med tips om Sjögren, ibland bara med uppskattning.
Stig Larsson visar ett sådant sms, från fastlandet: ”Har precis sett på SVT om din kamp för att lösa din väns död. Jag gråter och om jag hade varit Sven i himlen hade jag varit glad över att ha en sån vän som du på jorden.”
Stig Larsson har inte släppt fallet. Han får fortfarande in tips från personer som sett dokumentären. Även uppskattande ord om hans kamp för att lösa gåtan.
I sin ungdom kände Stig alltså Sven Sjögren, som dödförklarades 1982, trots att kroppen aldrig hittats. Som bekant har han fortfarande inte lyckats bringa klarhet i gåtan. Den minnesceremoni som skildras i dokumentären blev ändå ett slags avslut.
– Den kändes faktiskt hemskt bra. Kyrkan reagerade inte på 50 år, men nu har Sven verkligen fått uppmärksamheten han förtjänar. Längre än så kanske jag inte kommer. Men ... Nånstans är han ju. Jag kan inte riktigt släppa det.
Tack vare uppmärksamheten fallet rönt på senare tid finns numera flera minnesstenar utplacerade i Lummelunda.
Utmärkelsen han är aktuell för ska gå till en person gjort något för Gotland. ”Satt ön på kartan”, som det heter.
Stig – som var mycket mån om att det skulle pratas gotländska i dokumentären – har aldrig haft en tanke på att lämna ön han växte upp på.
– Jag var iväg en sväng och gjorde militärtjänst i Skövde, men nej. Här har man koll. Man känner man nästan varenda människa som bor här.
Att få Stig Larsson att svara på den klassiska journalistfrågan – hur det känns att vara Årets gotlänning-kandiat – är inte helt lätt. Kanske för att han ännu inte riktigt förlåtit GT för de kritiska artiklar som tidningen publicerat om dokumentären.
– Det känns väl skönt att bli nominerad, särskilt efter det där påhoppet.
Då får du din upprättelse nu?
– Jo, så kan man se det.
När vi räknar upp tidigare pristagare och han fullt inser det fina sällskapet mjuknar Stig Larsson.
– Det är så klart en ära att få vara med. Det är det faktiskt. Många människor har jobbat hela livet, med goda saker, och de har aldrig varit med där. Sen behöver jag inte vinna. Jag har ju fått tillräckligt med uppmärksamhet, säger han.
När vi går ut i trädgården för att ta bilder frågar Stig om han ska ha på sig samma jacka som i filmen.
Mannen, jackan, vedboden. Mindre än två veckor efter premiären hade nästan en miljon sett dem i tv-rutan eller mobilskärmen. ”Fanns inte i mina drömmar att det skulle bli så mycket uppståndelse.”
– Ska jag hugga ved på bilderna kanske? Det tyckte David om när jag gjorde.
Det märks att du är van att stå framför kameran, konstaterar fotografen några minuter senare, när han står där med yxan i högsta hugg, precis som i ”Vad hände med Sjögren”.
– Tja, det är väl egentligen bara att vara sig själv. Svårare än så är det nog inte.
Stig Larsson är den fjärde av fem kandidater till utmärkelsen Årets gotlänning 2022. Den femte och sista kandidaten presenteras lördagen den 7 januari. Då öppnar också omröstningen för att kora 2022 års vinnare.