En man i 60-årsåldern står åtalad för grovt fornminnesbrott sedan han schaktat bort stora delar av en fornlämning från järnåldern. Arkeologen Per Widerström menar att risken för att omedvetet begå fornminnesbrott är betydande.
En man i 60-årsåldern står åtalad för grovt fornminnesbrott sedan han schaktat bort stora delar av en fornlämning från järnåldern. Brottet ska ha skett under sex års tid, 2016-2022.
Men hur vanligt förekommande är den här typen av brott?
Per Widerström, arkeolog på Gotlands museum, betecknar det inte som ett utbrett problem.
– Det här är ganska ovanligt. Det som är fortfarande är vanligt är att folk tar grus från grustäkter där de vet att det finns gravfält. I det avseendet har det varit några rättegångar, jag har själv varit och vittnat i 2-3 av dem, säger Per Widerström och tillägger:
– Men varje enskilt fall är ju ett problem för den socknens historia som suddas bort och som man aldrig får tillbaka.
Vidare finns risken för att mörkertalet är stort, på grund av fastighetsägares okunskap.
– Jag gissar att vi vet om en bråkdel av det. Vissa gör det med berått mod och hoppas att de inte ska åka dit, men jag tror att många gör det omedvetet av ren okunskap. Det i sig är ett problem. Man ska ju känna till vad man har på sina marker, på samma sätt som man ska kunna trafikreglerna när man är ute och kör bil. Kör man 110 på en 80-väg så kommer man ju åka dit även om man säger att man trodde att det var 110, och det är samma sak med det här.
I takt med teknikens utveckling ökar också möjligheten att upptäcka lagöverträdelser.
– För sin egen skull är det bra att ha koll på vad som gäller, och förr eller senare kommer det ju märkas om man gör något. Särskilt numera med alla lidar-data och flygfotograferingar som görs, så får man en serie flygbilder i tidsföljd där man kan se när något har hänt. På så vis gissar jag på att det kommer bli större möjligheter att folk åker dit för fornminnesbrott.
Fornminnen brukar märkas ut med skyltar av den här typen. På bilden är det ett gravfält som märkts ut.
Med detta sagt så bedömer Widerström ändå att kunskapsnivån och medvetenheten bland gotländska fastighetsägare är jämförelsevis god.
– Jag har jobbat i Stockholm och på Gotland, och jag upplever att det bland markägare finns en större respekt och ett större intresse för fornlämningar här på Gotland. Det är många som kontaktar oss för att fråga och jag tycker att den jättestora majoriteten vill göra rätt.
Vad vill du ge fastighetsägare för tips för att de inte ska riskera att ställa till det?
– Riksantikvarieämbetet har en söktjänst på sin hemsida som heter Fornsök och appen Fornfynd till mobilen. Där är det jättebra att gå in och kolla på sina fastigheter vad det finns för registrerade fornlämningar. Sedan är det viktigt att veta att även fornlämningar som inte är registrerade har ett skydd, säger Per Widerström.