Arrangemanget platsar även 2004

Det var lite som dagens dokusåpor, man fick ett tillfälligt kändisskap, konstaterar Anna Hejdenberg som hon hette då hon som 17-åring valdes till Rosendrottning 1979.
I dag är Anna Hejdenberg-Brask verksam som säljchef på läkemedelsföretaget Schering-Plough.
Hon är nu hemma på semester i Garda som är socknen som alltid gällt för henne på ön.
Då, 1979, arrangerades tävlingen ännu traditionsenligt på Snäck med Rosenbalen och åtföljande kröning den 21 juli som höjdpunkten.
Anna gick då vårdutbildning på gymnasium i Stockholm, Gotlandsanknytningen är att mamma är gotländska, och det var en moster som Anna ovetandes anmälde henne till tävlingen.
De ringde och sa att de ville ha med mig i tävlingen men det hade jag inte inplanerat så jag anlände i sista minuten med flyg.
Hon missade till och med den då obligatoriska bilden där samtliga anmälda kandidater stod samlade runt Snäckpoolen men hann till den efterföljande intervjun. Och det räckte för att bli uttagen bland de fem finalisterna.
Det var väldigt spännande, roligt och stort att vara med på Rosenbalen.
Och den slutade således med att hon korades till 1979 års Rosendrottning och kröntes inför 350 åsyna vittnen. I priser förärades hon silversmycke och resa till Kanarieöarna.
Sen följde diverse åtaganden, bland annat deltagande i det på den tiden synnerligen populära Barnens dags-tåget och vid Skrubbstävlingar och hon hade en spännande period i Visbys uteliv som lokalkändis.

Anna Hejdenberg-Brask har tagit del av den debatt omkring arrangemanget som nu blossat upp 25 år efter det att hon själv kröntes. Hon anser att det handlar om en väldigt trevlig tradition som har ett berättigande även 2004.
Jag uppfattade inte då att det var en ren skönhetstävling, inte alls. Jag förstod att det var viktigt att man hade utstrålning och såg hyfsad ut men hade man bara gått efter det skulle alla fem ha kunnat vinna.
Jag tror att jag valdes för att jag hade positiv utstrålning, vågade tala inför en större mängd människor, vågade står för mina åsikter och naturligtvis för att jag älskade Gotland.
För Anna Hejdenberg-Brask kom faktiskt titeln att innebära att hennes yrkesval fick en lite annan infallsvinkel än vad som annars hade varit fallet.
Jag är sjuksköterska i grunden och skulle bli kirurg. Men Rosendrottningstävlingen gjorde att jag fick en skjuts i lite annan riktning. Jag upptäckte att det var väldigt trevligt med mycket folk och att ha kontakter i samband med utmaningar.
Så sedan 1990 har hon verkat inom läkemedelsbranschen.
Det är kul med medicin och att få möjlighet att använda den och samtidigt ha en utmaning är ännu roligare. Tävlingsmomentet är kul och det var med och formade mig.

Och tävlingsmomentet menar hon att alla i dagens samhälle kommer att tvingas ta del av förr eller senare.
Ska man diskutera skönhetstävlingar menar jag att tävla får man göra i livet i framtiden ändå oavsett om det handlar om att hoppa höjd eller vara bäst i matte så man kan inte skyddas från detta inslag i livet. Man drabbas av det förr eller senare ändå.
Att diskutera att kvinnor utsätts för ett skönhetsmoment är förlegat, nu gäller det män också. Det är inte så lätt att var ung man i dagens Sverige heller.
Anna Hejdenberg-Brask tvekar inte:
Jag har bara positiva erfarenheter av detta arrangemang. Det har tradition och det intresserar alla generationer.