Tittar du på en karta från några hundra år tillbaka i tiden så går det enkelt att se hur det gotländska landskapet har förändrats. Våtmarkerna på ön har dikats ut under historien och många arter hotas i den biologiska mångfalden. I Hejnum gick Karin Mårtensson, Magnus Nilsson, Kaj Liljegren, Anders Riddaregard samt kyrkans samfällighet ihop för att återställa två av dessa våtmarker – Killingmyr och Brutmyr.
– Vi vill restaurera våtmarkerna runt omkring oss för att få tillbaka det djurliv som en gång fanns här, säger Karin Mårtensson. Fågelexperten Anders Birgersson fyller i:
– När man dikade ut och odlade på myrarna förr fick man ganska snabbt god avkastning men det var kortsiktigt.
I Länsstyrelsens landsbygdsprogram har man sedan 2007 arbetat med att främja återskapande av våtmarker. Något som på Gotland till dagens datum genererat omkring 100 våtmarker om 400 hektar.
Hösten 2018 började arbetet med att återställa Killingmyr och under våren 2019 invigdes den nya våtmarken. Resultatet lät inte vänta på sig.
– Redan första sommaren såg man otroligt mycket vadare och änder som kom och rastade, det var väldigt tydligt och fascinerande att de hittade dit så snabbt, säger Anders Birgersson.
Djurlivet, bindandet av kväve, fossfor och koldioxid samt att göra en insats för grundvattnet på Gotland har alla varit bidragande faktorer till varför markägarna i Hejnum gått samman. Nu hoppas de att fler på ön ska återskapa våtmarker.
– Att gynna den biologiska mångfalden och göra något för vattnet med den situationen vi har på ön är betalning nog. Det ger så mycket tillbaka, säger Anders Riddaregard.
Gösta Cedergren vid landsbygdsenheten på Länsstyrelsen på Gotland har arbetat med landsbygdsprogrammet där stödet för att återskapa våtmarker funnits. Potten pengar för Gotland har tagit slut, men ett nytt program träder i kraft första januari 2023.
– Gotland är väldigt uppodlat och det fattas ännu våtmarker här. Intresset från allmänheten och markägare har ökat i takt med att frågor om miljö och vatten ökat. Det känns naturligt och är såklart positivt.
Enligt LRF, som är en del av lantbrukssatsningarna Greppa näringen och Leva, produceras 20 miljoner småkryp på en hektar våtmark per år. Genom landsbygdsprogrammet har 15 000 hektar våtmark anlagts i Sverige de senaste 25 åren. Det betyder 300 miljarder extra småkryp som föds varje år, tack vare våtmarken.