Att skjuta på problemet

Under en biltur längs stränderna i Lau och När syns markägarnas kamp mot de vitkindade gässen tydligt. Någon har ställt ut både vagn och gödselspridare på sina åkrar i avskräckande syfte, marken intill vaktas av en fågelskrämma och på andra håll fladdrar plastsäckar för vinden. Effektivaste skrämmaren är gasolkanonen, men vid Hammaren betar en stor flock gäss provokativt alldeles intill en kanon.
Håkan Larsson, När, beskriver skadorna på sina åkrar:
- Det ser ut som om man sprutat marken med round-up. Flera tunnland är helt kala.
Gerth Gustafsson, Fårö, har redan lämnat sin skaderapport till Länsstyrelsen:
- Jag har tio hektar nere vid sjön. Det mesta är helt avätet. I fjol fick jag bara halv skörd på åkrarna, berättar han.
Gerth Gustafsson prövade ett nytt sätt att skrämma gässen i år. Han körde ut traktorn på åkern och lät radion spela P4-kanalen på full volym dygnet runt.
- Det hjälpte några dagar. Sedan vande sig gässen, och då kom de tillbaka.

Förlorar 25 000 kronor per år
Vid Austerviken i När har Bertil Larsson drygt åtta hektar mark. Närmast stranden har gässen gått hårt fram.
- Det tar tid innan det blir någon växtlighet här. Jag kommer att få vänta en och en halv månad extra innan jag kan släppa ut djuren här. Och jag kan inte ha så många som om marken hade varit orörd, säger Bertil Larsson.
Han har gjort många försök att skrämma bort gässen. En plog eller en harv på åkern håller fåglarna bort en eller ett par dagar. Sedan är de tillbaka. Bertil Larsson använder även gasolkanon. Men han räknar med att gässens skador ändå kostar honom 25 000 kronor om året.
GA var med en tidig morgon när Bertil Larsson och sonen Mattias gav sig ut på jakt. I skydd av skogen kom Bertil Larsson på rätt avstånd och fällde snabbt en gås. Skrämda av skottet flög resten av flocken, ett par hundra gäss, ut över viken.
- I bästa fall håller de sig borta tills i kväll, konstaterar Bertil Larsson.
Det blir bara ett skott vid varje jakttillfälle. Att skjuta en individ i en ständigt återkommande flock på hundratals fåglar kan tyckas meningslöst. Men Bertil Larsson tycker att jakten har en viss effekt:
- Titta här, säger han och pekar på gräset närmare skogen. Gässen vet att jag smyger bland träden och vågar inte komma nära.
Den döda fågeln hängdes upp på en stör mitt på betesvallen, där den får hänga i avskräckande syfte.
- De är inte så goda på våren. Köttet smakar lök, berättar Bertil Larsson.

"Jakt ökar acceptansen"
Länsstyrelsen har blivit mer generös med antalet gäss som får skjutas. Tidigare kunde markägaren välja - fem eller femtio. Men valde man femtio så avsade man sig samtidigt rätten att kräva ersättning.
Sedan i fjol ger man generellt tillstånd att fälla 25 gäss för de markägare som anses behöva skyddsjakt. I år har markägare i Bunge, Fröjel, Fårö, Gammelgarn, Ardre, Grötlingbo, Hablingbo, Hamra, Lau, Lye, När, Näs, Rone, Sundre, Öja och Östergarn fått tillstånd.
- Jakten ökar acceptansen för de vitkindade gässen, säger Stellan Hedgren vid Länsstyrelsen.
Han beklagar dock att jakt med hagelgevär är tillåten. Länsstyrelsen vill bara ha jakt med kulgevär, men det beslutet överklagades till Naturvårdsverket som beslutade att tillåta hagel.
Jakt på vitkindade gäss är besvärlig eftersom fåglarna är skygga. Med hagel ökar risken att skadskjuta fåglar ytterligare. Av den anledningen anser Kjell Larsson, lektor i ekologi vid Högskolan på Gotland, att jakten borde stoppas helt.
- Det är helt meningslöst. Jakten löser inga problem. Skadorna på markerna blir lika stora ändå, säger han.

"Bättre ersättning behövs"
Några av de markägare GA talat med håller med om att jakten inte är någon lösning på problemet. Vitkindade gäss som betar strandnära åkrar lär Gotland få leva med, och för att markägarna ska kunna acceptera det krävs i första hand att ersättningen för skadorna blir bättre.
- Gässen åt upp hela först vallskörden i fjol. Jag behöver foder till korna, men fick ingenting. Det måste fram pengar som täcker de skador fåglarna orsakar, säger Bernt Björkqvist i Lye.
Ersättningen kommer att höjas. I fjol delade länsstyrelsen ut 250 000 kronor i ersättning till skador som orsakats av fredade djur. Pengarna går i de allra flesta fall, frånsett några får som rivits av örnar, till att täcka skador orsakade av vitkindade gäss.
I år har Länsstyrelsen dubbelt så mycket pengar, 500 000 kronor, att dela ut. Länsstyrelsen har i ett tiotal år prövat en annan lösning. På Faludden har man arrenderat 400 hektar mark och skapat ett område som anpassats för gässen.
- Den lösningen kan man tänka sig även på andra håll, exempelvis i När. Men där är det svårare att få till ett sammanhängande område som passar för ändamålet, säger Stellan Hedgren.

Inte fler häckande par
Kjell Larsson har studerat de vitkindade gässen i mer än tjugo års tid. Under den tiden har antalet häckande par ökat kraftig. 1971 konstaterades det första häckande paret, tio år senare fanns cirka hundra häckande par och nu antalet häckande par omkring 4 000.
Det finns en oro bland markägarna att antalet häckande gäss ska öka ytterligare. Men det kommer inte att ske, tror Kjell Larsson.
- De vitkindade gässen har fyllt de platser som är lämpliga, säger han.