"Att vara soldat är som ett livsstilsavtal"

Frälsningsarmén är på frammarsch i Visby. Från att ha varit en delvis förbjuden rörelse, anklagad för religiös fanatism, i slutet av 1800-talet, och som i modern tid fört en tynande tillvaro, ökar antalet medlemmar som nu också föryngras.
Men många har ändå en djupt rotad uppfattning om Frälsningsarmén, berättar verksamhetsledaren Kjell Karlsten.
­ Många människor, även yngre, ser framför sig äldre damer som står på Öster med bössor och sjunger. Men vi har inte stått där på femton år, säger han.

Gotland2002-01-14 04:00
Kjell Karlsten är major. Men det är en grad som är oviktig, till och med lite löjlig, tycker han. Kjell är soldat i Frälsningsarmén i Visby och är tillsammans med sin fru Ann-Christine Karlsten kårledare för verksamheten.
För fem år sedan, då Kjell och Ann-Christine kom till Visby från Stockholm, höll verksamheten på att upphöra.
­ Det fanns nästan inga medlemmar kvar, så vi startade från noll, säger Kjell.
I dag har man ett trettiotal medlemmar i Visby. Som medlem kan man välja mellan att bli civil sådan eller soldat. Att bli soldat medför ett större åtagande, berättar Kjell.
­ Det är som ett livsstilsavtal som innebär att säga nej till droger, porr eller annat som förslavar kroppen och själen. Det handlar överhuvudtaget om att leva ärligt och moraliskt.
Men han ser inte det som någon uppoffring. Människor ska kunna lita på att soldaterna har en viss standard.
­ Om jag jobbar med en missbrukare ska han kunna känna sig säker på att jag inte bjuder på vin om han kommer hem till mig.
Kjell Karlsten har genomgått Frälsningsarméns officersskola, en skola som varvar teologi med utbildning i ledarskap.
Det upprustade Krukmakarens hus är rörelsens mötesplats och gudstjänsterna hålls i Oscarssalen. Det var för övrigt där man höll till redan vid starten 1885. I andra rum har man bland annat samtalstjänst, själavård, kroppsterapi, lunchservering, nattkafé och musiklekis.
­ Vi kan också hjälpa människor praktiskt, till exempel med pengar till mat, berättar Kjell som själv arbetar mycket med att stärka familjer i behov av stöd.
­ Det är en utsatt grupp. Skilsmässor blir vanligare och många lever i en komplicerad familjesituation. Det är lätt för Gudrun Schyman att säga att kärnfamiljen är död. Men det är svårare för ett barn att leva med det.
<span class=MR>En kyrka</span>
Utåt sett är Frälsningsarmén främst en social verksamhet. För Kjell Karlsten är det framför allt en kyrka. En kyrka som gärna vill arbeta socialt och demonstrera Guds syn på människan. En kyrka som vill komma med något annat än vackra ord och som inte har några ritualer.
­ Det är inte de yttre symbolerna som är viktiga. Det är inte fel i sig att ha ritualer, men de måste betyda något. Om hjärtat är med behöver man egentligen inte de där yttre sakerna.
Han berättar att Frälsningsarmén på 1960-talet hade ett otroligt utvecklat socialt nätverk. Man arbetade bland annat inom hemtjänst och äldrevård.
­ Men sen kom trenden att samhället alltmer skulle ta över den biten och då släppte vi den.
<span class=MR>Bjuder in politiker</span>
I dag har opinionen svängt och det finns en utbredd uppfattning att frivilliga krafter ska ta över mer av hjälpverksamheten i samhället. Det är också en fråga som diskuteras inom Frälsningsarmén, berättar Kjell.
­ Vi kommer att bjuda in politiker och andra till ett seminarium för att diskutera just den frågan.
Själv är han kluven. Det beror på vilka insatser som samhället väljer att göra.
­ Om samhället inte gör något så vill vi göra det.
Han har märkt ett ökat behov av andlighet hos människor. När han själv var tonåring var det mer vanligt att vara ateist, berättar han. Att många idag väljer att gå ur kyrkan har inte med andlig utarmning att göra, menar Kjell som själv tycker att det är "jättebra" att människor går ur kyrkan. Inte för att det är något fel på svenska kyrkan utan för att medlemmarna inte själva har valt att gå med från början.
­ Att folk lämnar kyrkan innebär ett ställningstagande, det visar att de faktiskt reflekterar. Det är ju inte så att det är de som tidigare har varit varmt troende som plötsligt kommer på att ¿det här var nog ingenting för mig".
­ Men vi kräver inte att man ska gå ur kyrkan om man går med här, säger han och upplyser samtidigt om att man numera kan välja om man vill låta kyrkoavgiften gå till Frälsningsarmén eller något annat etablerat frikyrkosamfund i stället för att gå till kyrkoskatt.
Men tanken är egentligen inte att människor utanför ska finansiera verksamheten. De pengar man får in kommer från kollekt samt frivilligt bidrag från medlemmarna. I Visby får man även in medel genom uthyrningsverksamhet. Visst understöd får man även från Frälsningsarmén centralt.


Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om