Han tar emot GT på gårdsplanen vid villan, verkstaden och auktionshallen i Tofta. Hunden Dylan hoppar glatt kring besökarna men följer inte med upp på verandatrappen.
- Nej, han kan stanna ute, säger Ulf Broberg och går före in i köket.
Redan som ung gick Ulf Broberg ofta på auktion, då med sin mamma. Han gillade att snickra och närde redan tidigt en dröm att bli slöjdlärare.
Det blev han också.
Först slöjdlärare, sedan slöjdlärare parallellt med möbelsnickare, och slutligen tog auktionsintresset överhanden. Sedan 23 år tillbaka är Ulf Broberg känd auktionist på Smågårde i Tofta.
- Det började faktiskt med att min mormor skulle flytta in på hem och hennes grejer säljas. Det var en helg då väldigt många auktioner hölls runt om på ön, och det var svårt att få tag i en auktionist, berättar Ulf Broberg om sitt första konkreta uppdrag som utropare på auktion.
- Auktionen hölls i Kräklingbo, det hällregnade men kom hur mycket folk som helst! Dagen efter ringde en tant som skulle sälja ett dödsbo och ville att jag skulle hålla i det också. Och sedan dess har det väl mest rullat på...
Vid den tiden hade Ulf Broberg tagit över affären i Tofta, där han sålde allehanda prylar.
Brett kunnande
- Så jag gick på auktioner hela tiden. Senare började jag med auktioner hemma på gården, och vi lockade med "Gotlands lägsta priser". Det var kanske inte helt populärt bland alla andra auktionister, minns Ulf Broberg med ett leende.
Åren i branschen har gett honom ett brett kunnande, ett måste för att han ska kunna hålla rätt nivå på det han säljer. Han ägnar mycket tid åt att läsa, både på nätet och i bokform. Mycket Gotlandica-litteratur blir det, liksom många sökningar på auktionssajter för att hålla sig ajour med vad som går hem hos folk i stugorna.
Svårt med mattor
- Man blir väldigt vetgirig; man vill veta vad man får in och vad det är värt. Till slut får man rätt bra känsla för värdet i möbler och andra saker, utan att egentligen behöva gå igenom alltihop. Samtidigt lär man sig hur folk tänker, och jag kan ofta se på förhand på de personer som besöker våra auktioner vad det är de faktiskt är ute efter.
Samtidigt medger han att det inte går att kunna allt.
- Orientaliska mattor, till exempel, är jättesvårt. En gång lade vi ett utgångspris på 3 000 kronor på en matta. Den gick för 75 000 kronor, minns Ulf Broberg och ler.
Oftare är det dock tvärtom; Ulf Broberg hittar saker som den som exempelvis ska sälja ett dödsbo inte ens hade tänkt skicka med till auktionen.
- En gång fick jag bilder från en kvinna på möbler som hon ville sälja från sitt föräldrahem. I bakgrunden på några bilder såg jag delar av ett skåp, som det visade sig att hon hade tänkt lämna kvar i huset. Det såldes för 120 000...
Low budget-hus
Från allra första början var Ulf Broberg slöjdlärare - för låg- och mellanstadiebarn - i Västerhejde på måndagar, tisdagar och onsdagar, han var på Norrbackaskolan i Visby på torsdagar, och på fredagar lärde han elever slöjda på skolan i Vall.
- På nätterna höll jag till i verkstaden och renoverade gamla möbler. Möbler har alltid varit mitt huvudintresse, säger han.
Möbelintresset märks även i boningshuset, liksom intresset för renovering i största allmänhet.
- Det här är ett bra hus, men egentligen är det ganska "low budget". Vi har gjort allting själva; när vi flyttade hit på 1990-talet fanns varken el, vatten eller avlopp indraget, förklarar han.
Längs ena köksväggen står ett skåp av Visbysnickaren Olof Blomberg från 1770-talet, kaklet längs köksbänken härstammar från en järnvägsstation i Paris, och pärlsponten på väggarna är specialtillverkad.
Det gamla skåpet är Ulf Brobergs favorit bland favoriterna.
14 masonitdagar
- Det är ett så typiskt Olof Blomberg-skåp, berättar Ulf Broberg närmast lyriskt och för ena handen över den sträva träytan.
- När vi köpte det hade man spacklat över både luckor och kanter, och det var brunmålat. Ja, det såg för jävligt ut helt enkelt. Men jag har lagt hur många timmar som helst på det...
Även köksinredningen har han lagt gott om tid på. Hörnköksskåpets mjukt rundade luckor visar sig komma från ett gammalt hörnskåp - där luckorna från början buktade utåt.
- Men jag har vänt på dem, så nu buktar de inåt i stället, säger han nöjt och öppnar skåpet för att visa det som tidigare var luckornas utsida.
Även väggar, golv och dörrar i villan har fått sig en ansiktslyftning av Ulf Broberg, sedan familjen flyttade in för 20-talet år sedan.
- Trägolvet var täckt masonit och sedan en matta på det, väggarna täcktes av masonit och tapet, dörrarna hade masonitskivor för att få en slät yta... Jag tror vi rev ut masonit i 14 dagar innan vi kunde börja med något annat, minns han med ett leende.
"Svårt att lägga av"
Allt är dock inte gammal och renoverat hemma hos paret Broberg. På verandan står en stor, modern badtunna, inköpt för två år sedan.
- Vi bestämde oss för att sluta köpa julklappar till varandra, så det här blev liksom vår sista julklapp - och den är ju rätt skön att ha, skrattar Ulf Broberg.
Ulf Broberg och hans hustru nöjer sig dock inte med att ha ett rejält boningshus, vid sidan av verkstad, garage och auktionslokaler.
- Nej, vi har alltid något sidoprojekt på gång; just nu bygger vi ett hus, säger han med ett skratt.
- Det är ett projekt över flera år, och just nu vet jag inte riktigt vad vi ska ha det till. Vi vill verkligen inte flytta härifrån, men det är mycket jobb här också och man vet ju inte hur man känner om tio år. Jag närmar mig ju faktiskt 60...
Jobbet, däremot, och möbelintresset, sitter djupt i auktionistens själ.
- Det blir svårt att lägga av.