Syftet med projektet Örnkoll har varit att ta reda om ett intelligent övervakningsystem faktiskt kan rädda örnar från att dödas av snurrande rotorblad genom att stoppa vindkraftverket när fåglarna närmar sig. Man har även undersökt hur mycket vindenergi som går till spillo när vindsnurrorna står still i avvaktan på att fågeln ska flyga förbi.
På Gotland är det svårt att få tillstånd att bygga nya vindkraftverk på grund av att här finns relativt många örnar. Enligt praxis tillåts inga nya vindkraftverk inom två kilometers radie från örnbon idag. Därav initierades projektet från vindkraftsintressenterna på ön, med förhoppningen att ett automatiserat övervakningssystem skulle kunna möjliggöra en etablering av vindkraft på fler platser på ön.
Projektet Örnkoll inleddes 2018 och 2020 installerades det avancerade övervakningssystemet IdentiFlight vid vindkraftsparken på Näsudden. Systemet, som bland annat omfattar åtta vidvinkelkameror, lär sig identifiera specifika rovfåglar. I det här fallet örn.
Samtidigt som systemet har övervakat tre vindkraftverk i området har även ornitologer, i ett specialbyggt fågeltorn, studerat fåglar i vindkraftverkens närhet med laserkikare. Därefter har systemets insamlade data jämförts med ornitologernas insamlade observationer.
Under 32 dagar i februari och mars 2020 gjordes studier i fält. I 89,5 procent av fallen, eller 17 av 19 gånger, identifierade systemet kungsörnar korrekt som örn jämfört med ornitologernas noteringar. För havsörn var systemets identifieringsförmåga ännu något bättre, 93,4 procent eller i 57 av 61 fall. Vid fältstudier som genomfördes 2021 var träffsäkerheten förbättrad och systemet upptäckte samtliga kungsörnar som ornitologerna också noterat och 97,8 procent av havsörnarna.
Under projekttiden har inte de aktuella vindkraftverken stoppats utan man har simulerat skeendet med stoppsignaler när fåglar flugit i dess närhet. Insamlad data visar att under perioden februari 2020 till mars 2021 skulle vindkraftverken, om de hade stoppats i skarpt läge, ha stått stilla mellan 0,19 och 1,46 procent av den potentiella tiden som de egentligen skulle ha kunnat vara i drift. Omkring 80 procent av de simulerade nedstängningarna orsakades av fåglar som egentligen inte var örnar, men där systemet inte kunde utesluta att det faktiskt var en örn. I de flesta fallen handlade det om gråhäger, storskarv, gäss, kråkfåglar och trutar.
Slutsatsen i rapporten är att om systemet skulle komma att användas i skarpt läge på Näsudden skulle riskerna med att rotorblad dödar örn reduceras påtagligt, om än inte elimineras fullt ut. Trots att systemets kameror kunde upptäcka örn i 96 procent av fallen jämfört med ornitologerna inom 700 meter och i 100 procent av fallen inom 1 000 meter, kan örn i vissa fall vara svårupptäckt för systemet. En utmaning kan till exempel vara örnar som flyger på låg höjd mot en mörk bakgrund och som plötsligt stiger mot himlen alldeles för nära vindkraftverket. I rapporten står det att "I dagsläget klarar inte något automatiskt övervakningssystem av att hantera sådana flygrörelser".
Slående i studien, står det vidare, är det stora antalet stoppsignaler som inte rör örn. Troligen kan dock systemet tränas upp och bli ännu bättre på att urskilja örn så att produktionsbortfallet för vindkraftsproducenterna kan minskas.