Avelsarbete pågår under sommarbetet
John Russ skriar högt och dansar runt i glädje och förväntan. I hagen intill gnäggar stona välkomnande och springer honom till mötes. Så öppnas grinden och Lojstas russhingst är på plats bland sina 50 ston. För honom innebär det såväl nytta som nöje det är betäckningsarbete på sommarbete.
Fölen säljs vidare när de blivit stora nog, om det inte är så att något eller några av stofölen får stanna i den vilda flocken på Lojsta hed. Föryngring behövs, för att blodstammarna i de sex huvudfamiljerna ska kunna bevaras utan risk för inavel.
Det är det som är syftet med Lojsta hed; att bevara Gotlandsrussens unika stam och att kunna visa dem i det naturliga sammanhang de levt i i tusentals år.
En viktig kugge i avelsarbetet är naturligtvis hingsten. Lojsta håller en hingst åt gången, ett särskilt fint och beprövat avelsdjur. Hingsten får inte gå med flocken året runt, för då kan stona föla mitt i vintern. Genom att begränsa själva befruktningen till sommartid, försäkrar man sig om att alla föl kommer att födas ungefär under samma period året efter. En häst är dräktig i elva månader, så början av juni är en perfekt tidpunkt för att släppa samman hingsten med stona. Då får fölen sommaren på sig att dia och äta av grönskan.
<span class=MR>Redan hunnit föla</span>
I år har man 55 ston på Lojsta. Ungefär hälften, 23 stycken, har redan fölat. Tio till går i väntans tider och ska föla inom kort. Det innebär 33 avkommor för John Russ, som debuterade som avelshingst på Lojsta hed i fjol.
Det är ett gott betyg, menar Hilding Norrby, ordförande i Hushållningssällskapet.
Som mest har man fått 43 föl på en säsong, men det var länge sedan. John Russ befruktningskvot är mer än godkänd och över genomsnittet för vanlig avel.
I fjol var John Russ lite förvirrad över vad som komma skulle, när han släpptes samman med stoflocken. Han är inte född på heden, utan "under normala former" i ett vanligt stall. Han "fogade sig dock snart i sitt öde" och fick en trivsam och fruktbar sommar på Lojsta.
I år är han klart medveten om vad som väntar.
<span class=MR>Dansar av förväntan</span>
Han dansar av förväntan och skriar högt när han leds ut ur sitt ståndsmässiga fordon, en hästtransport. Många av stona som drivits samman och flyttats från vinterhagen till den övre fållan gnäggar välkomnande och börjar dra sig mot grinden, där han snart ska släppas in.
Fölen, John Russ-juniorerna, ser smått förvirrade ut och undrar nog mest vad allt ståhej gäller. Vissa av dem är nästan en månad gamla det yngsta föddes under natten mot måndagen.
Börje Johansson, tillsyningsman och drivkraft på Lojsta hed, har fullt sjå att hålla John Russ, som krumbuktar och stegrar sig.
Så äntligen får han komma loss! Han travar in mot flocken med högt buret huvud, spänd i hela kroppen.
De ston som inte är för upptagna med sina små föl eller snart ska föla springer runt runt. Ett tag liknar det mer en hönsgård än en russhage, och Cornelis Vreeswijks dänga om Hönan Agda och tuppyran dyker osökt upp i tankarna.
<span class=MR>Mule mot mule</span>
John Russ hälsar på ett av stona mule mot mule, skriar till, slår lite med frambenen så springer han i väg, längst ner i ett hörn, så långt från stona han kan komma.
Kanske är det den allmänna yran.
Kanske är det pressen från ett 100-tal förväntansfulla åskådare eller från alla ston som knappt vet var de ska ta vägen i väntan på hingsten.
John Russ står tyst och stilla i hörnet.
Så gör han en liten rundtur igen, hälsar, skriar och springer tillbaka till sitt hörn.
Proceduren upprepas ett par gånger, men utan något egentligt engagemang. Till och med fölen tröttnar, viker in sina skrangliga ben, lägger sig omkull och somnar om.
<span class=MR>Kalaspinglan Boa-Lill</span>
Efter några minuters total stillhet får ett av stona nog. Det är Boa-Lill, en riktig kalaspingla. En blondin med elitpremiering och många fina föl i bagaget. Hon trippar fram mot hingsten och verkar göra sitt yttersta för att se så söt och åtråvärd som möjligt.
John Russ hälsar och ett tag ser det faktiskt ut som om det ska bli något. Han gör sig redo, så att säga.
Men inte då. John Russ skriar, vänder och springer åt andra hållet.
Boa-Lill sväljer förtreten och travar efter på nätta hovar.
John Russ springer vidare.
Så fortsätter det, tills Börje bestämmer att det är dags att driva ihop hästarna och släppa dem i sommarhagen.
Där kommer John Russ och hans flock att få ro. Förutom några fölningar kommer sommaren att ägnas åt att äta, leka, vila och föra rasen vidare.
Han har till och med den 27 juli på sig, John Russ.
Då är det premiering på Lojsta och då i samband med att flocken flyttas till hösthagen ska hingsten skiljas från stona och flytta tillbaka till vardagen i sitt stall.
Då kommer merparten av Lojstas ston att bära hans föl igen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!