Även här på Gotland spirar optimismen
Enligt Lantbruksbarometern finns det en stark investeringsvilja bland de svenska lant-brukarna. Enligt Stefan Nypelius, LRF-konsult, avviker inte Gotland nämnvärt från riksgenom- snittet i barometern vilket innebär att även de gotländska lantbrukarna tror på framtiden och lönsamheten.
Claes Nilsson, lantbruksansvarig hos Föreningssparbanken, påpekar att några av de gotländska lantbruksföretagen t o m går mycket bra. Enligt Nilsson är banken mån om att inte bara banken utan också bonden ska tjäna pengar framöver.
<span class=MR>Inget generationsskifte</span>
Om det blivit ett generationsskifte i det gotländska lantbruket och att nytändningen beror på den, tror inte Ola Lindvall, LRF, som inte märkt att medelåldern bland de gotländska lantbrukarna har blivit anmärkningsvärt lägre.
Enligt Lindvall finns det framtidstro och lantbrukarna "gillar läget".
Att de gotländska lantbrukarna investerar i tekniken visar på en strävan att få en mer effektiv produktion. Investeringarna märks inte minst när det gäller mjölkproduktionen vilken ökar. Ola Lindvall påpekar att Gotland låg i bottenskiktet för 10-15 år sedan när det gäller mjölkavkastningen, nu ligger man i topp.
När det gäller yngre som vill satsa på lantbruk så har rekryteringen varit dålig på Lövsta landsbygdsgymnasium tidigare, nu har den blivit bättre, enligt Claes Nilsson. Man har lyft fram den moderna tekniken i undervisningen på Lövsta.
<span class=MR>Gotländsk investeringsvilja</span>
När det gäller måttet på den gotländska investeringsviljan kan man gå på de ansökningar om investeringsstöd som har kommit in till länsstyrelsen under 2001- mars 2002, förklarar Stefan Nypelius.
Ansökningarna visar att när det gäller mjölk så vill de gotländska lantbukarna nu investera 50 miljoner totalt, svin6,9 miljoner, nötkött8 miljoner, får0,8 miljoner, höns9,9 miljoner, spannmålsanläggningar3,6 miljoner, gödselvårdsanläggningar0,9 miljoner och övrigt en miljon.
Totalt vill de gotländska bönderna investera 81,1 miljoner. Cirka 20 procent av ansökningarna kommer att gå ut i stöd, max 200000 kronor.
Dessutom vantar man sig att investeringsviljan kommer att öka ytterligare under året, när det gäller svin, nöt och höns till det dubbla mot hittills.
<span class=MR>Åkermarkspriset fördubblats</span>
Enligt Claes Nilsson har inte de gotländska lantbrukarna skuldsatt sig mera än riksgenomsnittet trots att omstruktureringen inom lantbruket har startat senare här på ön.
Priset på åkermark har fördubblats på ön under det senaste året.
Det har visat sig att hela 50-70 procent av lantbrukarnas årsintäkt kommer under årets sista kvartal samtidigt som utbetalning av EU-stödet också förskjuts dit.
Den hotbild som finns för närvarande, enligt Claes Nilsson, är att man inte vet någonting om arealstödens nivå framöver. Även transportavtalet när det gäller betorna oroar. Detta avtal går ut vid halvårsskiftet.
Så jobbar vi med nyheter