Avgiftsbelagd bassängträning för handikapporganisationerna

Vi vill ha en total avgiftsbefrielse för handikapporganisationernas bassängträning, konstaterade Curt Boberg, c, som tillsammans med partikamraterna Torsten Gislestam och Lars Thomsson sade nej till förslaget medan Torgny Lihnell, mp, avstod.
Att avgiftsbelägga handikapporganisationerna med 150 kronor i timmen för bassängträning innebär en besparing på cirka 200 000 kronor för hälso- och sjukvårdsnämnden som lider av en ansträngd ekonomi.
Beslutet om tredje förslaget innebär subventionerade bad för handikapporganisationer som bedriver egenvård med bassängträning. Avgiften gäller alltså inte för sjukvårdande bad och behandling med remiss, förtydligar Jan-Olov Henriksson.
I dag gäller att alla organísationer och föreningar, utom handikapporganisationerna, betalar en bassänghyra på 275 kronor i timmen. Handikapporganisationernas bassängträning, med program en eller två gånger i veckan, har varit kostnadsfri för såväl medlemmar som stödjande, anhöriga och närstående.
Glasögonbidraget till barn mellan 0 och sju år begränsas till 600 kronor vid standardglas och maximeras till 900 kronor för flerstyrkeglas och högbrytande glas. Samtidigt slopas bidraget helt för tilläggskostnaden vid prismakorrigering. Beslutet, betyder 56 000 kronor i beräknad besparing.
<span class=MR>Fler besparingar att vänta</span>
Det ekonomiska läget för hälso- och sjukvårdsnämnden tycks permanent akut och fler besparingar är att vänta. Dispenser kommer dock att krävas när patientåtagandet enligt lag inte längre kan upprätthållas.
Redan nu gäller dispens för distriktsvården på linjen Roma, Hemse och Klinte tre läkare och för en tjänst inom psykiatrin. På sjuksköterskesidan ser situationen däremot bättre ut, men fortsatt finns problem inom bland annat psykiatrin.
Bekymmersamt, sammanfattar ordförande Åke Svensson,s, situationen där begränsningar ställs mot behov.
Problemen att få en budget i balans inom vård en och hälsan var tydliga redan i början av året och även om långsiktiga besparingsbeslut fattades redan året innan tar det tid innan effekterna märks.
Med 31 miljoner back förra året tar vi en kalkylerad risk för året med vakantsatta tjänster bland exempelvis logopeder, arbetsterapeuter, läkare och sköterskor. Det säger hälso- och sjukvårdsdirektören Jan-Olov Henriksson som därmed räknar med att rädda tillbaka sju miljoner kronor.
Någon lättnad är inte i sikte med fortsatt ökande kostnader med 20 procent årligen för utomlänsvård, med köp för 115 miljoner netto år 2003, liksom hyrsystem med utfall på 22 miljoner i köp genom hyrföretag.
De patienter vi skickar blir allt dyrare och brist på personalm inom primärvård och psykiatri gör hyrsystemet är nödvändigt, summerar Henriksson.